”Visst måste man vara optimist för att göra det här, annars är det ingen idé” Orden kommer från HG Wessberg, representant för Sverigeförhandlingen, när han tidigare i år presenterade förhandlingens förslag på hur den svenska höghastighetsbanan skulle dras och finansieras. Det ligger onekligen mycket i vad HG säger. Det handlar om att tro på idéer och att våga, trots en osäker tillvaro.
Just nu ligger osäkerheten i projektets kostnad. Trafikverket beräknar att en ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö kan komma att kosta allt mellan 190 och 330 miljarder kronor, ett spann på hundratals miljarder, pengar som inte bara går att snyta fram ur en redan ansträngd statskassa.
Men bör då höghastighetsbanorna byggas alls? Ja, med all respekt för kostnaden, bör vi nu ta detta stora djärva språng liksom man gjorde under 1800-talet, då de första stambanorna byggdes. Eller varför inte ta Stockholms stora tunnelbaneutbyggnad under 50- 60-talet som ett annat exempel. Man visade här mod genom att ta på sig en för dagen måhända stor kostym, men som skulle visa sig vara en förutsättning för att växa som stad. Och nu är även denna kostym för trång, varpå nya linjer väntar på att byggas ut. Detsamma gäller för höghastighetsbanorna. Banorna kanske inte, enligt nationalekonomiska kalkyler är lönsamma för stunden, men kan ändå vara en viktig förutsättning för landets totala utveckling; med förstorade arbetsmarknadsregioner, bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande och även ett viktigt bidrag till ett miljövänligare transportsystem.
Som också HG Wessberg konstaterar så måste man också ha ett mycket långt perspektiv, upp till 150 år framåt för att kunna se hela projektets nytta. En del röster riktar kritik mot att denna satsning kommer att äta upp de ”normala” infrastruktursatsningarna samt medel från underhållsbudgeten. Men här råder det definitiv enighet från statsmakternas håll - att höghastighetsbanan inte får bli en gökunge som äter upp resurser från övrig infrastruktur, utan ska finansieras separat utanför infrastrukturbudgeten, till stor del via lån. Så låt oss nu ta detta stora kliv: sätt igång och bygg- innan projektet riskerar rinna ut i sanden på grund av käbbel eller för att citera statsminister Stefan Löfven: ”Det får vara sluttjollrat”