Forskning för ökad järnvägskapacitet och punktlighet

Magnus Wahlborg, forskningsansvarig på Trafikverket inom området järnvägskapacitet.

Under en pressträff på Transportforum i Linköping redogjorde Magnus Wahlborg, Trafikverket, om två aktuella järnvägsprojekt där myndigheten deltar, ”KAJT” respektive ”ON-TIME”.

”KAJT” - Kapacitet i Järnvägstrafiken, är ett nytt forskningsprogram som inleddes 2013. Programmet ska skapa en svensk forskningsplattform för området "Framtida planering, styrning och drift av järnvägens trafik".

Smartare metoder för operativ styrning av tågtrafiken gör att spåren kan användas effektivare och att järnvägssystemet blir mindre känsligt för störningar. Innovationsprogrammet Kajt ska resultera i ökad automatisering i tågplaneringen och ge digitala beslutsstöd för tågledare och lokförare. Även trafikinformationen till resenärer och godskunder kan i förlängningen förbättras.

- Forskning inom kapacitetsplanering och trafikstyrning är viktiga pusselbitar för att lösa punktlighetsproblemen på järnväg, säger Magnus Wahlborg, forskningsansvarig på Trafikverket inom området järnvägskapacitet.

 De akademiska utförarna är Linköpings universitet, blekinge tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, KTH, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, Uppsala universitet ovh SICS Swedish ICT. Trafikverket, SJ AB och LKAB är huvudfinansiärer.

I EU-projektet OnTime är huvudfokus att utveckla processer och beslutsstöd för tidtabellsplanering och operativ drift. Ansatsen är att automatisera trafikstyrning av mindre störningar. Instrukturförvaltningar, akademi och systemleveratörer deltar från Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Schweiz och Nederländerna. Ifrån Sverige deltar Trafikverket, Uppsala universitet och Transrail AB.

I OnTime- projektet utförs forskning inom innovationsområdena:

  1. Standardiserade definitioner och metoder kapacitet
  2. Förbättrade metoder för tidtabellsplanering
  3. Algoritmer för automatisering och beslutsstöd till tågledare
  4. Metoder, processer och algoritmer för beslutsstöd vid större störningar
  5. Interoperabilitet för kommunikation och presentation av information
  6. Informationsarkitektur och standardiserad tågledningsdata

 

- Starka forskarmiljöer och forskarnätverk i Sverige och Europa gör att vi kan skapa förutsättningar för ökad kapacitet och punktlighet på järnväg, genom effektivare metoder för kapacitetsplanering och trafikstyrning. Det sker en snabb utveckling av teknik och processer på det här området inom Europa, avslutar Magnus Wahlborg.