Trafikverket har släppt rapporten rapport ”Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar 2012 – 2021”. Europakorridoren har lämnat ett yttrande gällande första delen av utredningen, som i sin helhet skall lämnas till regeringen i februari.
Europakorridoren instämmer i det mesta av det Trafikverket skriver i sin analys av dagens situation på det svenska järnvägsnätet.
Resandet med persontrafik har under perioden mellan 1997 och 2010 ökat med 60 procent. Det regionala resandet (upp till tio mil) har ökat med 92 procent mellan 1997 och 2010. Det är långt över de prognoser som tidigare gjorts. Detta resulterar i stora svårigheter att möta den efterfrågan på långväga resmöjligheter som redan idag finns och som förväntas öka i framtiden.
Även godstransportökningen sedan 1997 har ökat kraftigt eller med 20 procent. Det är dubbelt så mycket som prognoserna förutsade. Marknadsandelen för gods är idag drygt 23 procent, vilket är en mycket hög procentsiffra ur ett internationellt perspektiv. Inget land i Europa har en så hög andel godstransporter på järnväg.
Europakorridoren pekar på att den ökande persontrafiken och den ökande godstrafiken leder till dels ett mycket högt slitage på spåren och dels till stor trängselproblematik med tåg av olika typer och hastighetsstandarder på samma banor. Det leder också till att det finns alltför små möjligheter att underhålla spåren och signalsystemen med stora tekniska problem som följd.
Europakorridoren skriver också att den mycket positiva utvecklingen av järnvägstrafiken leder till kapacitetsproblem med stora förseningar som resultat. I utredningen skriver man att på nationell nivå ger störningar varje år upphov till cirka 13 miljoner förseningsminuter. Omräknat till mer överskådligt tidsmått motsvarar detta nästan 25 år. Europakorrisoren menar att detta naturligtvis inte är acceptabelt och alla tänkbara åtgärder måste snarast sättas in för att förbättra situationen. Görs inte detta snabbt kommer järnvägstrafikens utveckling att gå i negativ riktning, vilket ur alla miljömässiga, samhällsekonomiska, regionala med flera synpunkter måste anses vara fel.
De i trafikverkets utredning föreslagna underhålls- och upprustningsåtgärderna måste komma i gång snabbt enligt Europakorrisoren. Detta kommer dock inte att räcka för att kapacitetsproblemen skall minska till år 2021 enligt utredningens skrivning. Kapacitetsproblemen väntas tvärtom vara större år 2021 än vad de är 2011. Kartorna, som redovisar kapacitetsproblemen, visar medelkapaciteten på dygnet. Kapacitetsproblemen är alltså betydligt större under högtrafikdelen under dygnet. Det är under högtrafiktiden, som järnvägen efterfrågas mest av resenärerna och då är alltså kapaciteten betydligt sämre än vad kartorna visar.
Banavgifterna kommer att höjas kraftigt. Detta kan accepteras, om avgifterna verkligen går till att öka underhållet och upprustningen av järnvägsnätet. Av de i utredningen beskrivna åtgärdsförslagen är det bara förslaget C 4, som ger något utrymme för nyinvesteringar i järnvägssystemet. Detta är därmed det enda förslag, som ur svensk järnvägssynpunkt kan anses acceptabelt.
Utredningen skriver att frågan om en eventuell framtida utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige kommer i slutrapporten den 29 februari 2012. Europakorrisoren ser det som positivt att denna del av utredningen kommer så snart. Men med tanke på att utredningen konstaterar att kapacitetsproblemen bland annat på grund av ökad efterfrågan på tåglägen kommer att vara större år 2021 än vad de är idag måste man redan nu kunna besluta om en inledning av utbyggnaden av ett kommande höghastighetsnät även i Sverige, liksom det sker runt om i övriga Europa och världen.
”En utbyggnad av Ostlänken samt delen Göteborg- Borås måste komma igång före år 2021. Dessa delar borde snarare vara färdigbyggda år 2021”, skriver Europakorridoren i sitt yttrande.
Utredningen säger att en separering av de snabbaste persontågen från de långsammare godstågen ger den kraftigaste ökningen av kapaciteten. Olika tåghastigheter leder till att tågen hindrar varandra och förseningar uppstår. Detta kommer säkert att finnas med i den slutliga utredningen i februari 2012. Europakorridoren menar att man därför redan nu bör kunna inleda utbyggnaden av det kommande höghastighetsnätet i Sverige.
