På uppdrag av forskningsprogrammet Concept har VTI genomfört en utvärdering av ett nytt dubbelspår mellan Asker och Sandvika sydväst om Oslo.
Avsikten var att i utvärderingen, förutom att följa upp de konkreta målen med projektet, också anlägga ett bredare perspektiv. Verktyget för detta är den så kallade OECD-modellen som följer upp mål, kostnader och nyttor, men som också inkluderar effekter som inte nödvändigtvis förutspåddes vid tiden för beslutet. De uttalade målen med hela projektet, även för den aktuella delsträckan, var att öka banans kapacitet, att minska restiden och att öka kollektivtrafikandelen till följd av att fler resenärer skulle åka tåg. Tack vare dessa förändringar skulle också den lokala miljön i området förbättras. Investeringen har, per definition, uppnått målet att öka kapaciteten. Men den mest framträdande observation som kan göras avser bristen på information om antalet resande före och efter investeringen. En enda dokumenterad bedömning av hur resandeutvecklingen påverkats av investeringen har kunnat identifieras. Där framgår att projektet haft begränsad effekt på resandet och att merparten av ökningen av resande sannolikt beror på andra faktorer. Till följd av att kunskapen om antalet resenärer är otillräckligt är det inte möjligt att göra en samlad bedömning av projektets samhällsekonomiska effektivitet. Trots bristen på information om antalet resande kan vissa konstateranden göras. Kostnaderna visade sig bli fem procent högre än i det underlag som togs fram inför beslutet. Under såväl förberedelse- som genomförandeprocessen genomfördes justeringar av projektets utformning för att begränsa kostnadsökningarna. Vår bedömning är att man, trots de besparingar som gjorts i förhållande till de ursprungliga intentionerna, färdigställt en anläggning med huvuddelen av de egenskaper som eftersträvades. Trots små ökningar av antal tåg och små minskningar av restiden innebär dessa förbättringar att de ursprungliga projektmålen i dessa delar kan sägas ha uppnåtts. I frånvaro av säker information om antalet resenärer och den transporterade mängden gods är detta dock inte liktydigt med att nettoeffekterna av investeringen är positiva. Det är därför inte möjligt att dra några slutsatser om investeringens totala nytta. Det finns också en betydande risk att måluppfyllelsen förknippad med miljö och arbetsmarknad är låg. Arbetet med denna uppföljning illustrerar att det finns samma behov av information då man genomför en uppföljning som då man före investeringen vill bedöma dess lämplighet. En samhällsekonomisk bedömning förutsätter som ett minimum att det finns kunskap om hur många som skulle påverkas av en förändring. I trafiksammanhang avser detta primärt hur många resenärer som finns i utgångsläget samt vilket ytterligare resande som kan förväntas. Dessutom behövs information om vad förändringen skulle kosta att genomföra.
