Ishavsbanans sträckning till Kirkenes utreds närmare

Finlands Transport- och Kommunikationsminister Anne Berner, tv., anser att Ishavsbanan är ett viktigt europeiskt projekt och om banan byggs förs det nordliga, arktiska Europa allt närmare den europeiska kontinenten. Järnvägen skulle förbättra verksamhetsbetingelserna för näringarna i den nordliga regionerna.Foto: Laura Kotila/Statsrådets kansli

Finlands Transport- och kommunikationsministeriet har valt att göra en fortsatt utredning om en järnvägsförbindelse från Uleåborg via Rovaniemi och Kirkenes till Ishavet .

Utstakningen av järnvägen avgjordes till förmån för Kirkenes eftersom bansträckningen bättre än de övriga alternativen stärker Finlands logistiska position, tillgänglighet och försörjningsberedskap. Förbindelsen till Kirkenes var också den billigare av de två finalisterna.

- Ishavsbanan är ett viktigt europeiskt projekt och om banan byggs förs det nordliga, arktiska Europa allt närmare den europeiska kontinenten. Järnvägen skulle förbättra verksamhetsbetingelserna för näringarna i den nordliga regionen. Arbetsgruppen kommer nu att utreda bansträckningen till Kirkenes i mer detaljerat, säger Finlands Transport- och kommunikationsminister Anne Berner.

- Vi önskar fortsätta det utmärkta samarbetet mellan Norge och Finland. Vi ser fram emot att delta i den arbetsgrupp som utforskar de olika alternativen kring Ishavsbanan från Rovaniemi till Kirkenes, säger Norges kommunikationsminister Ketil Solvik-Olsen.

Kommunikationsministeriet gav i juli 2017 Trafikverket i uppdrag att i samarbete med de norska transportmyndigheterna klarlägga möjligheterna att bygga en järnväg till Ishavet. Trafikverket har utvärderat utstakningen av fem alternativa järnvägsförbindelser och deras lönsamhet.

- Alla de undersökta banalternativen är tekniskt sett möjliga att genomföra. Det största variationerna påträffades i den ekonomiska jämförelsen och i jämförelsen av miljökonsekvenserna, säger direktör Matti Levomäki från Trafikverket.

De undersökta alternativa bansträckningarna var Torneå–Narvik, Kolari–Narvik, Kolari–Tromsø, Rovaniemi–Kirkenes och Kemijärvi–Alakurtti–Murmansk. Dessutom utreddes ett alternativ som grundar sig på utnyttjandet av HCT-fordonskombinationer (High Capacity Transport).

Banan skulle utgöra en alternativ transportled för den finländska exporten och importen. De djuphamnar i Norra ishavet som är isfria året runt skulle öppna en ny förbindelse också till Atlanten och Nordostpassagen.

Enligt utredningarna skulle transporterna på Ishavsbanan främst bestå av mineraler, fiskprodukter, virke och förädlingsprodukter från skogsindustrin. Potentiella transportvaror är också naturresurserna i Barentsregionen och senare även andra produkter som transporteras via Nordostpassagen.

Av de granskade alternativen hade Tromsø och Kirkenes de största potentiella passagerarvolymerna. Passagerartrafiken väntas i huvudsak bestå av turisttrafik som i framtiden antas omfatta hela året.

Ishavsbanan skulle också förbättra Finlands försörjningsberedskap eftersom den skulle ge Finland en alternativ rutt till Östersjön.

Kostnaderna för de olika bansträckningarna avviker avsevärt från varandra. Kostnadsstrukturen påverkas bland annat av den valda banans längd och terrängförhållanden. De totala kostnaderna för banorna varierar mellan ca 0,7– 7,4 miljarder euro. Investeringskostnaderna på den finska sidan varierar mellan 0,02–2,3 miljarder euro.

Den totala kostnaden för den föreslagna bansträckningen till Kirkenes uppskattas till ca 2,9 miljarder euro, om banan går från Rovaniemi via Sodankylä till Kirkenes. Den totala kostnaden för bansträckningen från Kemijärvi via Sodankylä till Kirkenes beräknas vara 2,8 miljarder euro. Investeringskostnaderna för järnvägen till Kirkenes är ca 2 miljarder euro på den finska sidan och ca 0,9 miljarder euro på den norska sidan.

I utredningarna konstateras det att det är svårt att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av de olika banalternativen. Den potentiella transportvolymen präglas av osäkerhet eftersom granskningen sträcker sig flera årtionden framåt i tiden.

En järnvägsförbindelse till Kirkenes har konsekvenser för bl.a. miljön, ekonomin, samernas näringar och kultur. I utredningarna beskrivs konsekvenserna för rennäringen och samerna, men än så länge har man inte uppskattat storleken på dem. Dessa effekter behöver utredas ytterligare under det fortsatta arbetet.

Den fortsatta utredningen av Ishavsbanan görs i samarbete med Norge. För utredningen tillsätts en gemensam arbetsgrupp som fastställer de fortsatta åtgärderna och tidsplanen för dem.

Arbetsgruppen har i uppdrag att utreda centrala frågor som rör den valda bansträckningen såsom miljöfrågor, tillståndsförfaranden, kostnader, finansieringsstruktur och finansieringsmodell.

Arbetsgruppen ska slutföra sitt arbete senast den 31 december 2018.

Källa: Finlands Transport- och Kommunikationsministerium