En tanke med planeringen av nya snabbtåg är att man ska minska stuprörstänkandet och skapa en så bra sammanläggande planering som möjligt. Detta tycks inte detta gälla södra stockholmsregionen. I dag tar det till exempel längre att resa mellan Järna och Stockholm än på 1930-talet. Det rapporterar Länstidningen i en debattartikel signerad Peter Hagerrot.
Problemen med snabbtågstrafik är att man blandar snabb och långsam trafik på samma bana. Det reducerar dramatiskt effekten av nya spår. Det framgår tydligt, om än diplomatiskt formulerat i Trafikverket egen utredning Järnvägssystemet Järna–Stockholm 2015. Med ett införande av höghastighetsbanor i det svenska järnvägsnätet kommer höghastighetstågen sannolikt att ha prioritet framför annan tågtrafik. Eftersom uppehåll i Vagnhärad tar så pass mycket kapacitet kommer det vara svårt att förutsätta att två uppehåll i timmen möjliggörs, även om möjligheten förbättras i och med en ny bana till Järna.
Genom att i stället utveckla en effektiv interregional pendling med halvtimmes trafik på den befintliga Nyköpingsbanan och länka den till de nya spåren – förslagsvis med trafik mellan Skavsta och Nyköping, Vagnhärad, Hölö, Järna, Södertälje Syd, vidare in till Södertälje Centrum och/eller upp emot Arlanda – skulle man lösa en rad problem menar debattören.
