”Dåliga sliprar äventyrar inte säkerheten”

Trä- respektive betongsliprar. Foto: LooN/Wikipedia

SVT fortsätter att granska järnvägen och intervjuade under måndagen Anna Lundman med fortsatt fokus på dåliga sliprar, den här gången i Värmland. Men är det farligt att åka på en bana som har dåliga sliprar? Trafikverket reder ut frågan.

Det finns dåliga sliprar på Fryksdalsbanan som går mellan Kil och Torsby i Värmland. Det finns dåliga sliprar på flera andra banor runtom i Sverige men det är något som inte är en säkerhetsfara. Sliperns syfte är först och främst att hålla rälsen på plats och i rätt läge. Även om en sliper ser dålig ut kan den ändå fylla sin funktion. Det finns flera andra parametrar som samverkar och påverkar järnvägens funktion, exempelvis hur underbyggnad och ballast ser ut, hur befästningen fungerar och rälens kvalitet.

Trafikverket är väl medvetna om att järnvägsunderhållet sedan många år är eftersatt och att det finns långtgående slitage i systemet. Löpande besiktningsverksamhet sker för att identifiera nödvändiga åtgärder innan det uppstår någon säkerhetsrisk.

Flera gånger om året genomför vi olika sorters besiktningar för att säkerställa säkerheten på alla järnvägens delar. Vi genomför okulära besiktningar såväl som maskinella för att kunna mäta banan med belastning. Skulle någon av kontrollerna indikera att säkerheten äventyras kanske pga för många dåliga sliprar så vidtar vi åtgärder. Det kan t.ex. handla om att byta dåliga delar, sänka hastigheten, eller om det föreligger någon säkerhetsrisk, stänga banan.

Fryksdalsbanan är i ett trafiksäkert skick. Senast i slutet av juni gjordes en besiktning av sliprarna och den visade ingen säkerhetsanmärkning på sliprarna. Det är då viktigt att notera att det fortfarande kan finnas dåliga sliprar på banan men det är inget som äventyrar säkerheten för tågen. Vi byter regelbundet ut sliprarna då de har en begränsad livslängd och på de senaste tre åren har vi bytt ungefär 15 000 sliprar på Fryksdalsbanan och det arbetet fortsätter. Då kan det handla om att byta ett antal enskilda sliprar för att kunna upprätthålla funktion och säkerhet på en längre sträcka.

En annan viktig aspekt att ha med är att hastigheten på Fryksdalsbanan är betydligt lägre (80-90 km/h) än på exempelvis stambanorna. Hastigheten sätts efter banans kapacitet för att kunna trafikera på ett säkert sätt.

 Källa: Trafikverket