Idag åker en delegation på 28 personer bestående av svensk järnvägsexpertis till Kina för att studera landets höghastighetståg. Syftet med resan är att se om kinesisk teknik är applicerbar på våra svenska behov.
Delegationen består bland annat av ingenjörer från Trafikverket, KTH och Öresundsbron. Förutom att besöka berörda departement och verk i Kina, kommer delegationen även att testa den 30 kilometer långa Maglevtågssträckan mellan Shanghai och dess internationella flygplats Pudong. Banan är världens snabbaste magnetsvävarbana öppen för passagerare, med en hastighet upp till 430 kilometer i timmen. På mindre än 10 minuter slussas dagligen passagerare från flygplatsen in till tunnelbanenätet i Shanghais östra del.
En ytterligare punkt i programmet är att testa ett höghastighetståg från Peking till Shanghai, en sträcka som motsvarar Stockholm-Kiruna. En resa som här tar knappt fem timmar.
Per Corshammar är affärsområdeschef på Ramböll, och har tagit initiativ till resan. - Vi ligger efter i både teknik och kompetens, säger han till Branschynyheter.se. Varför kan kineserna bygga sådana här banor på fyra år när vi inte kunde bygga på Västkustbanan på 26 år?
Enligt Pers Corshammar är ett av huvudproblemen synen på byggtekniken, som enligt honom är föråldrad. -I Sverige bygger vi fortfarande järnvägsbankar. Det här betyder att vi fortfarande gräver väldigt mycket under mark med stora jordmassor som ska flyttas, vilket gör byggnationerna utdragna och därigenom väldigt dyra. I Kina har man löst det genom att lyfta upp en stor del av banan på bro, genom en effektiv prefabricering av broelement.
Hittills har inte de svenska beslutsfattarna visat något större intresse för att bygga höghastighetståg i Sverige. Per Corshammar hoppas att studiebesöket kan vara början på en attitydförändring, där expertisen kan påverka politiker att tänka om när det gäller höghastighetsbanor. - En höghastighetsjärnväg skulle vara billigare än alternativen, plus att byggnationen inte skulle påverka driften på stambanorna. Man skulle dessutom frigöra kapacitet för regional- och godstrafik på stambanorna.
Per Corshammar är övertygad om att kinesernas teknik går att använda i Sverige. -Jag bedömer att med kinesisk logistik och byggtekniskt kunnande skulle vi kunna bygga sådana här banor väldigt fort. Ett joint venture mellan svenska och kinesiska företag vore det bästa.
