"Blir en snabb tågförbindelse lönsam mellan Åbo och Helsingfors?"

VR:s Pendolino på väg i Finland. Enligt anhängarna av den snabba tågförbindelsen överväger de positiva följderna för Finlands internationella konkurrenskraft och näringslivets dragningskraft kostnaderna. Dessutom utvidgas pendlingsområdena i södra Finland något. Foto: VR

Trafikledsverkets projektutvärdering av alternativen för en snabb tågförbindelse mellan finländska städerna Åbo och Helsingfors har färdigställts.

Inget av alternativen är i sig lönsamt, säger Trafikledsverket i rapporten, som citeras av nyhetssajten Svenska Yle, men den snabba tågförbindelsen skulle kunna ha positiva följder för Finlands internationella konkurrenskraft, näringslivets dragningskraft och för pendlingen med närtåg.

Dessutom kan resenärerna från Sverige som "kryssar" mellan Stockholm och Åbo, snabbt besöka även Finlands huvudstad Helsingfors. 

Snabbspåret mellan Esbo och Lojo, Elsabanan, diskuterades redan i början av 1970-talet, men efter en lång dragkamp beslutade man att istället förbättra Kustbanan. På 2000-talet, då tågens passagerartal ökade, dök tanken om en snabbare tågförbindelse upp igen.

Målet med den snabba tågförbindelsen är att förkorta restiden mellan Åbo och Helsingfors och att utvidga dessa städers pendlings- och arbetsmarknadsområden.

Projektet gör det också möjligt att utvidga närtågstrafiken i Helsingforsregionen samt mellan Salo och Åbo.

I utvärderingen jämförs tre olika projekt med jämförelsealternativet. I alternativet Ve 0+ ingår underhållande åtgärder på den nuvarande kustbanan (59 miljoner euro), Esbo stadsbana mellan Alberga och Köklax (275 miljoner euro) samt ändringsarbeten på Åbo bangård och dubbelspåret Kuppis-Åbo (60 miljoner euro).

Investeringskostnaderna för jämförelsealternativen baserar sig på tidigare utredningar och alla kostnader presenteras här på en framtida prisnivå.
Två alternativ för att förbättra den nuvarande Kustbanan
Det finns två alternativa projekt som baserar sig på Kustbanan som går via Karis.

I alternativ Ve R1 görs små uträtningar och påskyndningar samt dubbelspår på sträckan Salo-Hajala (kostnadskalkyl 94 miljoner euro). Åtgärderna i detta alternativ gör att fjärrtågen bättre kan hålla tidtabellen och förkortar restiden mellan Helsingfors och Åbo med 5-7 minuter.
Skuru lastningsområde sett från bron

Utifrån granskningen är alternativet dock överdimensionerat i förhållande till passagerarantalet och nyttan med baninfrastrukturen och trafikutbudet.

I det egentliga alternativet för en snabb tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo Ve ESTU ingår den nya direktbanan Esbo-Salo och den tvåspåriga sträckan Salo-Åbo (kostnadsberäkning 3,4 miljarder euro).

Tågutbudet kan utökas avsevärt och restiderna blir 30-33 minuter snabbare. Det här alternativet kallas allmänt entimmeståget.

Mellan Salo och Åbo finns det alternativ för sträckningen av dubbelspåret vid uträtningen i Pikis och några mindre uträtningar.

Alternativ Ve ESTU gör det möjligt att starta närtågstrafik mellan Helsingfors och Lojo samt Salo och Åbo samt att utveckla markanvändningen kring närtågens stationer.
Ett lokaltåg kör i soluppgången förbi Kottby station i Helsingfors.
I projektutvärderingen utgick man från att den planerade närtågstrafiken mellan Helsingfors och Lojo förverkligas och att närtågstrafiken på Kustbanan bevaras oförändrad.

Alla de granskade alternativen förkortar restiden mellan Helsingfors och Åbo. Alternativen Ve R2A och Ve ESTU, där man märkbart bygger ut dubbelspår, gör det möjligt att öka tågutbudet mellan Helsingfors och Åbo.

Det finns ett behov av extra utbud främst under rusningstimmar, då det nuvarande utbudet är tillräckligt under övriga tider.

Fjärrtågtrafiken blir lönsammare när restiden förkortas och biljettintäkterna ökar i takt med passagerarantalet. Närtågstrafiken är vanligtvis inte lönsam på marknadsvillkor och det är avgörande att få samhälleligt stöd för att ordna den.

Konsekvenser för trafikutsläppen är positiva, men mycket små
Utöver de direkta konsekvenserna har man bedömt de mer omfattande regionekonomiska konsekvenserna av projektalternativen.