Kirunas omvandling: Nu flyttas järnvägen

Det blir infrastrukturen som först får maka på sig när Kiruna nu har påbörjat sin långsiktiga stadsomvandling. Nu byggs en ny järnväg i Kiruna och anledningen är att den befintliga järnvägen ligger i området som kommer att drabbas av deformationer från LKAB:s gruvbrytning. Bygget, som är ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket och LKAB, ska vara klart 2012. Foto: Christer Wiik
En ny järnväg kommer att dras väster om gruvområdet och ansluta till befintligt spår norr om sjön Loussajärvi. Så småningom ska den befintliga järnvägsstationen i Kiruna ersättas med ett nytt resecentrum som förläggs norr om nuvarande station. Karta: Trafikverket

De höga priserna på järn och koppar har lett till ett rejält uppsving för Sveriges mesta gruvstad, Kiruna. Det råder nu akut bostadsbrist i Kiruna vilket lett till att det uppstått rena husvagnsläger mitt i staden – även vintertid. Samtidigt kan bostadsbristen inte lösas annat än provisoriskt eftersom marken under Kirunas södra och centrala delar bokstavligt talat sjunker på grund av den av gruvdriften orsakade deformationen.Det är dock värt att notera att deformationsprocessen är en långsam process - det kan ta 10 till 20 och ända upp till 30 år tills de första sprickorna är synliga – hela omvandlingsprocessen beräknas ta ännu längre tid. Av vissa sensationslystna artiklar kan man få intrycket är läget är brådskande, att hela staden håller på att sjunka ned i en sprickzon.Galleria byggs ut

Men så dramatiskt är inte förloppet, däremot kan sådana överdrifter leda till att andra, också ganska uppseendeväckande fakta, förbises. Som det förhållandet att Kiruna kommun ännu inte köpt loss någon loss någon mark av staten utanför staden. Kiruna kommun äger nämligen ingen egen mark ovanför odlingsgränsen, all sådan mark är statlig.Ett annat tecken på att denna omtalade stadsflytt inte knackar på dörren är att Kiruna Galleria, köpcentret i centrala Kiruna, byggs ut i år – en händelse som annonseras med stora skyltar i staden. I den nya detaljplanen står i nästan ursäktande ordalag om området för den utbyggda gallerian: ”Ur ett planeringsperspektiv är det viktigt att vi även inom en överskådlig framtid har ett levande centrum”.Ung stad

Kiruna är en relativt ung stad, grundad för drygt 100 år sedan som en mönsterstad i samband med att gruvbrytning inleddes i stor skala. Kirunavaara var inledningsvis ett dagbrott, men på 60-talet övergick gruvan till undermarksbrytning.Deformationen har pågått ända sedan 1950-talet och orsakas av det sätt LKAB bryter malmen på. Skivrasbrytning kallas metoden och innebär att malmen bryts underifrån, genom solfjäderformade borrhål nedifrån och upp. Sedan sprängs skiva för skiva mellan borrhålen ut. Efterhand uppstår håligheter i marken då gråberg rasar in där malmen tagits ut. De första deformationerna märks därför som sättningar.Som en instoppad brödskiva

Malmkroppen i Kiirunavaara ligger som en instoppad brödskiva i marken med en 60 graders lutning in under staden. LKAB vill fortsätta bryta malmkroppen in under staden och har därför investerat i en ny huvudnivå på djup under bergets ursprungliga topp. Det är ovan denna nya, lägre nivå som malmen kommer att brytas ut. Investeringen som uppgår till 12,4 miljarder kronor sägs vara den största industriinvesteringen någonsin i Sverige.På sikt kommer nästan hela Kiruna att flytta till ett område närmare Kirunas flygplats. Enligt ett tidigare förslag skulle staden byggas upp på nytt vid berget Luossavaaras fot, men det har sedermera förkastats.Som ett pennstreck över marken

Rörelserna i marken vare sig märks eller syns för blotta ögat, men de kan mätas. De första sprickorna i marken finns inne på LKAB:s industriområde, som är avspärrat med stängsel. När sprickorna först uppstår ser de ut som om någon dragit ett pennstreck över marken.Det är områdena närmast gruvan som drabbas först. Successivt flyttar LKAB staketet som inhägnar industriområdet allt längre österut och närmare staden.– Det finns områden innanför staketet som är farliga att beträda, säger Lina Näsström, informatör på Trafikverket, som samtidigt betonar att deformationen inte kommer att leda till att några hus rasar ihop.

– Det är infrastrukturen som drabbas först, säger hon.Nya ställverk och ledningar

Bland den infrastruktur som påverkas hör elförsörjning. Vattenfall var först ut med att 2009 flytta på och bygga ett antal nya ställverk och nya kraftledningar.I närheten av Kiirunavaara ligger också ett bostadsområde med 150 bostäder, Ullspiran, som kommer att rivas redan 2012-13 för att det ligger för nära sprickzonen. Ullspiran är ett antal låga lamellhus nära E10 som efter rivningen kommer att utgöra en buffertzon mellan staden och gruvan.Nu måste också järnvägen få en ny sträckning. Den nya sträckningen kommer att gå väster om Kirunavaara och staden. Det blir ny järnväg i en vid båge och på säkert avstånd från gruvan. Bygget av järnvägen startade 2009 och en ny omformarstation stod klar 2008. På den nya sträckan kommer 9 broar att byggas och en ny godsbangård.Viltpassage

På flera av järnvägsbroarna är arbetet i full gång – trots att solen knappt höjer sig över horisonten så här års. På en rundtur väster om Kiruna visar Lina Näsström var den nya järnvägen kommer att dras. Vi stannar vid en järnvägsbro, där svetsarbeten pågår för fullt, och sedan vid en så kallad viltpassage, avsedd för renar. Den är helt översnöad nu men den kommer till sommaren att kläs med vegetation för att smälta in i landskapet, berättar Lina Näsström.– Den kommer att se ut som en kulle, säger hon. Tanken är väl att renhjordarna inte ens ska märka att de går över en bro.För farligt att trafikera

Trafikstart på järnvägen är planerad att ske under 2012, inte senare. Det kan helt enkelt bli för farligt att trafikera den gamla järnvägen då. På grund av riskerna med den gamla järnvägen fattades beslutet om en järnvägsplan rekordsnabbt: bara drygt tre månader tog det för regeringen att ge tillåtlighet enligt miljöbalken för den nya järnvägens sträckning.Hur den nya järnvägen ska ansluta till staden och resecentrum är inte bestämt än.Vägarbeten

Deformationerna närmar sig också E10, som går parallellt med järnvägen närmare staden, och väg 870 (Nikkaluoktavägen) och därför måste även båda dessa vägar få nya sträckningar öster om staden.– Vi är fortfarande i planeringsstadiet och har precis upphandlat en konsult för detaljplaneprojekteringen, säger Mats Westerlund, projektledare på Trafikverket, som förklarar att de nu tittar på en 50- bred vägkorridor.Vägarbetena bekostas av LKAB men med Trafikverket som beställare.