Trafikverket har överlämnat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 – 2025 till Näringsdepartementet. Planen bygger på regeringens infrastrukturproposition och Trafikverkets kapacitetsutredning. Förslaget har tagits fram i samverkan med kommuner, näringsliv, regionala företrädare och andra myndigheter.
Den nationella planen för transportsystemet innehåller åtgärder för 522 miljarder kronor samt ytterligare cirka 80 miljarder kronor genom banavgifter, medfinansiering och trängselskatt. De 522 miljarderna fördelas enligt följande i enlighet med riksdagens beslut:
- 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.
- 86 miljarder till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar.
- 155 miljarder kronor till för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar.
Planen går nu ut på remiss. Senast 1 oktober 2013 ska svar lämnas till Näringsdepartementet. Regeringen fastställer planen 2014 efter att ha informerat riksdagen. Trafikverket har sedan uppdraget att genomföra den nya nationella planen.
– I första hand vill vi vårda den infrastruktur vi har och använda den mer effektivt. Vi ska också bygga om och bygga nytt för att utveckla samhället, samt utveckla nya lösningar tillsammans med andra, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm.
Planen ska bidra till ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem, samt verka för att de transportpolitiska målen uppnås. – Önskemålen, kraven och behoven är större än våra resurser. Det betyder att kraftfulla prioriteringar gjorts. Det innebär att vi i första hand prioriterar drift och underhållsåtgärder och att åtgärda brister i transportsystemet, framhåller Gunnar Malm.
Tillståndet för dagens vägar, järnvägar och farleder kommer att förbättras under planperioden. Infrastrukturen blir mer robust och får bättre förmåga att tåla störningar utan att framkomlighet eller punktlighet påverkas, men innan vi kommer dit, kommer vi att ha några år av stora störningar i järnvägssystemet på grund av de åtgärder vi måste göra. Det blir sämre innan det blir bättre.
– Vi föreslår en snabbare upprustning av järnvägen. Punktligheten på järnvägen förbättras genom att underhållsinsatser riktas mot högtrafikerade stråk där störningar ofta får stora konsekvenser, fortsätter Gunnar Malm.
Genom att åtgärda brister i befintlig infrastruktur kan transportsystemets negativa påverkan på miljö och hälsa motverkas. En ökning av riktade åtgärder görs för att transportsystemet ska bidra till de nationella miljömålen. Det som föreslås är åtgärder inom buller, förorenade områden samt vatten och landskap. Även andra satsningar som görs i form av anpassning av hastigheter på vägarna till vägarnas säkerhetsstandard och fler trafiksäkerhetskameror gynnar miljö samtidigt som det ger stora effekter för säkerhet.
Trafikverket har fördelat de 522 miljarder på såväl trimningsåtgärder som drift- och underhåll och om- och nybyggen. I många fall lönar det sig väl, både ur effektivitets- och kapacitetssynpunkt, att trimma det befintliga systemet. Satsningar på cykel- och kollektivtrafik föreslås samtidigt som stationer och trafikmiljöer ska göras mer attraktiva och funktionella.
Nya krav ställs när samhällen och människors behov av resor och transporter förändras. Trafikverket är en part i det arbetet, och arbetar nära näringsliv, kommuner, regioner och andra myndigheter för gemensamma lösningar på dagens och framtidens transportutmaningar. Det handlar om att aktivt delta i samhällsplaneringen och bidra till att lokalisera verksamheter klokt så att tillkommande transportbehov går att hantera. Det handlar om att vårda, förbättra och utveckla transportsystemet. Trafikverket vill prioritera väg- och järnvägsstråk för godstransporter, möjligheterna till arbetspendling, kollektivtrafik, gång och cykel samt ökade möjligheter till trafikslagsövergripande användning av transportsystemet, exempelvis förbättrade järnvägsförbindelser till och från de större flygplatserna. Internationella rutter ingår i förslaget, till exempel genom införandet av ERTMS, en modernisering av befintligt signalsystem för järnvägen. På sikt underlättar det transporter genom Europa. En grundläggande tillgänglighet i hela landet har eftersträvats.
Regeringen har pekat ut ett antal investeringsåtgärder som ska genomföras under åren 2014-2025 och Trafikverket presenterar utredningar, ny järnväg Ostlänken mellan Järna och Linköping, Mölnlycke – Bollebygd och järnväg Svapavaara. Satsningar på malmtransporter sker i norra Sverige, till exempel Malmbanan, och i Bergslagen. Gävle hamn föreslås få bättre järnvägsanslutningar vilket utvecklar möjligheterna att transportera gods med sjöfart. I södra Sverige byggs den trånga delen på E4 mellan Ljungby och Toftanäs ut till fyra filer och järnvägssträckan Malmö - Lund får fyra spår fram till Högevallsbadet i södra Lund.
