Trafikverket vill öka järnvägens robusthet och punktlighet genom ökat underhåll och reinvesteringar. Banavgifter återförs till underhåll och reinvesteringar. Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande och vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds. Detta föreslår Trafikverket när regeringsuppdraget för ökad kapacitet på järnvägen delredovisades för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.
Utgångspunkten för Trafikverkets förslag är dagens situation, kända trafikökningar samt de kapacitetsbrister som identifierats. Förslagen handlar om att öka kapaciteten i det befintliga systemet.
– För att hålla jämn takt med åldrandet av anläggningen behöver underhåll och reinvesteringar ökas jämfört med dagens nivå. Vi föreslår en utökning av anslagen med 38 miljarder kronor utöver det som beslutats i Nationell plan. Genom effektivisering av verksamheten kommer 11 miljarder av dem från Trafikverket, säger Lena Erixon, ansvarig för utredningen.
– En följdeffekt av ett eftersatt underhåll i kombination med hög kapacitetsanvändning blir ett stort antal störningar i trafiken. Där är vi idag. Om antalet störningar minskar blir det möjligt att nå ett högre kapacitetsutnyttjande och en ökad punktlighet, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm.
Den utökade budgeten föreslås för åtgärder främst i Stockholmsområdet med Mälardalen, Göteborg, Skåne, godsstråken genom Bergslagen och Malmbanan. Det är där störningarna får de största konsekvenserna för näringslivets utveckling och för resenärers möjligheter att komma fram i tid. Samtidigt finns det ett antal sträckor som Trafikverket vill utreda vidare som Gävle – Sundsvall och Gävle- Borlänge.
Trafikverket anser också att det är viktigt att genomföra mindre investeringsåtgärder som till exempel samtidig infart, förlängning av mötesspår och bangårdsåtgärder, så kallade trimningsåtgärder. Vissa mindre nyinvesteringar föreslås också. Dessutom behöver olika styrmedel för bättre kapacitetsutnyttjande införas, till exempel differentierade banavgifter.
