Regeringen har beslutat om nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Trafikverkets uppdrag är nu att genomföra de åtgärder som beskrivs och finansieras via den nationella planen. Järnvägen rustas upp, moderniseras och byggs ut. Den finansiella ramen är 622,5 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.
Dagens spår i stråket mellan Stockholm och Göteborg/Malmö är hårt belastade, och ny kapacitet behövs både för att möta efterfrågan på tågresor och för att kunna förbättra underhållet av befintlig järnväg. Den förändring som Trafikverket fört in i förslaget till nationell plan 2018–2029 är att banan ska byggas för 250 km/tim, med ett spår som ligger på ballast. Oavsett vilken hastighet som väljs för Ostlänken, kommer den nya banan att skapa förutsättningar för hållbart resande i regionen och i landet.
Projekt Ostlänken befinner sig i fasen för planläggning och projektering. Bygget av industrispåret Kardonbanan i Norrköping pågår, eftersom det skapar förutsättningar för byggandet av höghastighetsbanan. Övrig byggnation har inte påbörjats utan planeras till 2022. Projektering av bygghandlingar kommer att upphandlas inom några år.
Ostlänken har fått regeringens godkännande oavsett om hastigheten blir 250 eller 320 kilometer i timmen. Spårdragningen förändras troligtvis i begränsad utsträckning vid en eventuell sänkning av maxhastigheten, bland annat för att stationsorterna ligger relativt tätt. Ostlänken utformas med stationerna Linköping, Norrköping, Nyköping, Skavsta och Vagnhärad.
I fallet med de nya stambanorna har regeringen signalerat att en bred politisk överenskommelse krävs för att säkra en långsiktigt hållbar inriktning och att fortsatta diskussioner kommer att ske. Vilken hastighet banorna i sin helhet ska byggas för är därför i nuläget inte klart.
Källa: Lennart Kalander
Nationell planering, Trafikverket
