Krävs större politisk enighet om finansiering av nya stambanor för 320 kilometer i timmen
Ramarna för Nationell plan för transportsystemet 2018–2029 som presenterades igår har varit kända sedan i mars 2017 genom regeringens direktiv till Trafikverket som då presenterades. Den Nationella planen är en konkretisering av regeringens infrastrukturproposition som klubbades i december 2016 och innefattar en ram på 622 miljarder kronor för transportsystemet som helhet under perioden. Ett första intryck − planen har varit känd i cirka 24 timmar nu − är att Trafikverkets fokus är att åtgärda akuta flaskhalsar och drift, underhåll och reinvesteringar i det befintliga systemet. Trafik utan hastighetsnedsättningar på centrala stråk borde vara självklarheter, men dessa avses nu åtgärdas i närtid.
När det gäller höghastighetssatsningen väljer Trafikverket en etappvis utbyggnad med hastigheter upp till 250 km/h till följd av begränsningar i direktiven från regeringen. Här finns mycket att säga men en reflektion är väl att man kunde ha förutsatt en högre grad av samordning av Sverigeförhandlingens ambitiösa utredningar och Trafikverkets gedigna arbete med Nationella planen.
Dessvärre måste vi konstatera att planen inte ger något utrymme för avbetalning av infrastrukturskulden på järnvägssidan som uppgår till 36 miljarder och som byggts upp under årtionden. Dock gav inte heller här infrastrukturpropositionen eller direktiven något handlingsutrymme för Trafikverket.
