Under konferensen Jernbaneforum 2017 i Oslo talade den norska transportministern om tågets framtid i Norge. Enligt trafikmyndigheten Bane NOR (fd Jernbaneverket) framtidsanalys fram till 2050 kommer järnvägen spela en allt större roll för persontrafiken i storstadsområdena. Att den tagit stor plats i Norsk Transportplan 2018-29 signalerar fler satsningar på tåget.
Människor vill ha snabba tåg, täta avgångar och tåg som går till där de bor. Är det omöjligt att uppfylla alla de tre önskemålen samtidigt - eller kan framtidens tåg det? På Jernbaneforum 2017 var svaret på den frågan ett rungande ja.
Tillväxt i väster
Solveig Ege Tengesdal, en varm förespråkare av järnvägen och medlem i Jernbaneforum Sør som vill knyta samman Vestfoldbanen med Sørlandsbanen, anser att det är viktigt att hålla uppe ett bra tryck i järnvägssatsningarna nu.
Tillväxten i städerna mellan Egersund i söder och Stavanger i norr är järnvägens förtjänst. Den sträcker sig 74 kilometer och har 19 stationer och hållplatser. Den stod färdig 2009 och har resulterat i en stor ökning av antalet tågresenärer. Jernbaneverket uppskattar att det kommer att ske en befolkningsökning där med 50 procent fram till 2040 och en ökning av antalet arbetsplatser med 60 procent. Då får tåget en ännu viktigare roll.
- Jag tycker vi ska ha samma ambitioner som när vi bygger väg. Då hade vi varit färdiga snabbare, sade Ege Tengesdal på konferensen.
Underhåll
Transportminister Ketil Solvik-Olsen håller med om vikten av att prioritera tåget, men tror också att det är viktigt att prioritera underhållet av befintlig järnväg. Och att leverera underhåll så att tågen kan gå på tabellen.
På konferensens utställningsdel visades tekniska, innovativa lösningar för effektivt järnvägsunderhåll.
- Det här är morgondagens underhållslösning. Det ger utbildning av underhållsarbetare via en digital manual, sade John Berland, chef för Digilab Scandinavia, och tittade genom ett par VR-glasögon. Jernbaneforum samlade 300 aktörer - utställare, lobbyister som vill att järnvägen byggs ut i Norge, politiker och andra personer som arbetar med järnvägsutveckling. En hel dag ägnades åt järnvägssatsningar, framtidsstrategier och innovativa digitala lösningar. Och naturligtvis den viktigaste frågan av alla: "What’s in it for me?". Det är i slutändan passagerarna som avgör om en järnvägssatsning är lyckad eller ej.
Höghastighetståg
Från fylkeskommunen Aust-Agder kom en hel delegation för att få en inblick i hur järnvägen utvecklas. Kommer de att få resa till Oslo med höghastighetståg på dubbelspår i framtiden?
- Det är verkligen intressant att höra vad transportministern säger och att se att fokus ligger på järnvägen. Solvik-Olsen har lyckats sälja mig argumentet att vi måste vara realistiska och se helheten i utbyggnaden. Vi behöver bygga ut där det finns flest människor först, sade Kai Olav Fredriksen, som sitter i utskottet för transport och miljö i Aust-Agders fylkeskommun.
Tågrevolution i öst
Att det är viktigt att bygga ut järnvägen där det finns människor är logiskt. Men utbyggnaden kan också påverka bostadsmönster och varför människor väljer att bosätta sig utanför de stora städerna när täta tågavgångar där är tillgängliga.
I Östlandet har NSB satt pendlarrekord då allt fler människor väljer att köpa bostäder utanför centrum på grund av den pressade bostadsmarknaden i huvudstaden. Det är en formlig ”tågrevolution” i östra Norge.
En undersökning genomförd av DNB Eiendom visar att vi pendlar allt längre bort för att få råd med mer bostad. Då tar tåget ännu större plats i våra liv.
Regeringen avser att i den nationella transportplanen (NTP) för perioden 2014-2023 skapa tillväxt i persontrafiken med mer kollektivtrafik, cykling och
promenader – men att biltrafiken inte ska växa mer.
- Om man har möjlighet med mer persontrafik med tåg kan buss och bil inte konkurrera med det alternativet då man enkelt kan sitta och arbeta medan man transporteras, sade Fredriksen.
Fyra hjärtefrågor
Elisabeth Enger, chef på Jernbanedirektoratet, tycker också det är viktigt att lösa de behov som kommer med järnvägen och vill kunna erbjuda passagerarna ett bättre erbjudande än idag.
- Vi har just startat vårt arbete och har fyra hjärtefrågor. Överst på listan står ny teknik för förbättrad kundservice. Sen tillgång till internet, bra information om störningar och ett gott samarbete med kollektivtrafik. Vi bör vara i spetsen när det gäller att utveckla nya lösningar till nytta för kunder, sade Enger.
Dessutom ska kollektivtrafiken hänga samman, järnvägen ska frakta det gods som är lämpligt för den och järnvägspengarna ska räcka till lite mer. Hon betonade även vikten av att använda anslagen på rätt sätt.
– Vi kommer att se till att pengarna räcker, klargjorde hon.
Strategin för järnvägen på medellång sikt avser att öka utbudet runt de större städerna och länka samman arbetsmarknadsregioner. Dessutom vill man skapa värde i godsjärnvägstransporter.
– Vi måste hitta effektiva och bra godstransporter. Det måste vara till ett rimligt pris så att företag ser järnvägen som attraktiv, preciserade Enger.
Strategier på längre sikt omfattar satsningar på fjärrjärnvägar, utlandsförbindeler och nya tågsträckor.
– Detta måste vi titta mer på i nästa nationella transportplan. Vi måste se till att järnvägen inte slutar på gränsen mellan Norge och Sverige. Vi kan få ut ännu mer av samarbetet med de svenska transportmyndigheterna. Det är en oerhört viktig del av den norska järnvägsutvecklingen, sade Enger.
Under det närmaste året tror Enger att Jernbanedirekoratet kommer att bli klar med ett handlingsprogram med en detaljerad plan för när saker och ting ska utföras, för infrastruktur och tekniska faktorer.
Text: Carl-Fredrik Salicath
