"Norrbotniabanan är ett strategiskt viktigt projekt för regionen, Sverige och EU. Än en gång är banan på väg in i den nationella transportplanen, vilket visar på behovet av banan och nödvändigheten att projektet genomförs i sin helhet", säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen.
Regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen att de ekonomiska ramarna för nästa planperioden ska öka kraftigt för att bygga Sverige starkt och hållbart för framtiden. Bland annat krävs nyinvesteringar för att Sverige ska vara fortsatt konkurrenskraftigt, minska godstrafiken på våra vägar, arbetspendling ska fungera och för att ”hela landet ska leva”. – Allt talar för Norrbotniabanan och den Botniska korridoren, säger Lorents Burman.
Norrbotniabanan är en helt ny järnväg mellan Umeå och Luleå, 27 mil lång. Banan är strategiskt viktig för att knyta ihop norra Sveriges kustnära städer och samtidigt tillsammans med Stambanan genom övre Norrland ge den dubbelspårsfunktion som idag saknas på sträckan. Stambanan genom övre Norrland byggdes för över 100 år sedan med lägre standard än övriga järnvägar för att hålla nere kostnaderna. Detta gör att banan än idag har kraftiga lutningar och snäva kurvor, vilket begränsar vikten och hastigheten för tågen. Enkelspåret gör att trafiken periodvis är helt enkelriktad och blockerad av tunga tågtransporter, exempelvis stålpendeln, som måste passera rakt igenom utan att stanna då de kraftiga lutningarna annars skulle göra det mycket svårt att starta det tunga tåget.
– Den största osäkerheten systemet orsakar idag, säger Lorents Burman, är att det inte finns någon omledningsmöjlighet till annat spår då det endast finns ett elektrifierat enkelspår. Vid rälsbrott står trafiken helt stilla och orsakar stora kostnader för näringslivet, men värst är osäkerheten om systemets tillförlitlighet, säger Burman. Idag är kapacitetsbristen ett stort problem då det endast finns ett fåtal tåglägen kvar, dvs. då ett tåg kan passera rakt igenom utan att behöva stanna längs sträckan. Nu kan planeringsarbetet fortsätta och diskussionerna om finansieringen, kan äntligen ta vid, avslutar Burman.
– Regeringens besked, både i höstbudgeten och infrastrukturpropositionen, är mycket glädjande och gör att planeringen kan fortgå med sikte på byggstart och ett totalt genomförande av Norrbotniabanan, säger Gusten Granström VD på Norrbotniabanan AB. Att Norrbotniabanan ingår i EUs Europeiska stomnätet för järnväg gör att projektet kan få upp till 50 % av kostnaderna för planering, vilket sker just nu mellan Umeå och Skellefteå, säger Granström. För själva bygget kan projektet få medfinansiering upp till 30 % från EU. Nu gäller det att hålla tempot och söka EU-medel så långt som det är möjligt, säger Granström.
En som särskilt gläds åt regeringens besked är kommunalrådet Peter Roslund, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen. – Regeringens besked är väldigt roligt, säger Peter Roslund. Det har gått mer än 15 år sedan vi bildade Norrbotniabanegruppen med representanter från det offentliga och näringslivet längs hela Norrbotniabanans sträcka och upp till Haparanda, säger Roslund. Det kan låta som många år, men faktum är att så här stora infrastrukturinvesteringar tar tid, säger Roslund och fortsätter, titta bara på Ostlänken som jobbade i 23 år innan de fick besked om bygget. Visserligen fanns Norrbotniabanan med i den nationella planen 2004 med tre miljarder för en första etapputbyggnad, men 2007 gjordes en revidering av den nationella transportplanen och ej påbörjade byggprojekt lyftes ur. Tack vare en massiv insats från regionen kunde planeringsarbetet ändå fortgå och under 2011 var samtliga järnvägsutredningar klara. Nu är vi på väg tillbaka till den nationella transportplanen och där hoppas vi att Norrbotniabanan blir kvar tills den står färdig att tas i bruk, fortsätter Roslund. Viktig är att planeringsarbetet norrut till Luleå startar snarast då de utpekade järnvägskorridorerna, som ofta är flera hundra meter breda, ligger och blockerar för näringslivsexpansion och bostadsutveckling. Regeringens infrastrukturproposition är ännu ett steg i rätt riktning, avslutar Roslund.
