Säkerheten i svensk järnväg är visserligen hög. Men för anställda som arbetar i spåren är utvecklingen oroande. Förra året var det tredje året i rad som en dödsolycka inträffade i samband med växling. I fjol omkom två järnvägsanställda på sitt arbete. Det gör att Sverige inte lever upp till alla mål som EU ställer på en säker järnväg.
Risken för järnvägsanställda att skadas på sitt arbete har ökat de senaste åren. Det gäller särskilt växlingspersonal, men många olyckor berör även spårarbetare.
– Vi ser mycket allvarligt på den här negativa trenden. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Därför har vi börjat undersöka om det finns gemensamma orsaker bakom olyckorna för att försöka hitta förslag på åtgärder för att minska riskerna. Samtidigt är det viktigt att företagen aktivt främjar en god säkerhetskultur där operativ personal tillåts vägra att ta risker, säger Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsens generaldirektör.
Den vanligaste dödsorsaken på järnväg är fortfarande självmord. Under 2020 omkom 73 personer i olyckor i järnvägen, varav fyra i rena olyckor. Det är det lägsta antalet omkomna sedan 2006. Minskningen kan förklaras av minskat resande och generellt lägre rörlighet i samhället på grund av pandemin.
– Ansvariga aktörer på svensk järnväg tar suicidproblematiken på allvar och har genomfört preventiva åtgärder såsom stängsling och kameraövervakning. Men det är svårt att mer precist bedöma vilken effekt dessa åtgärder fått, säger Jonas Bjelfvenstam.
Även antalet omkomna vid plankorsningar är historiskt litet för i fjol. Vad gäller säkerheten för passagerare är den mycket god. Ingen olycka där passagerare omkommit rapporterades under 2020.
Transportstyrelsens rapport om järnvägens säkerhet under 2020 bygger på uppgifter från infrastrukturförvaltare och Transportstyrelsens egen tillsynsverksamhet. Rapporten överlämnas nu till regeringen och Europeiska järnvägsbyrån, ERA.