En av de största förändringar som nu sker inom TTT, "Tillsammans för tåg i tid", är att de effektområden som funnits sedan starten omvandlas till projekt. Syftet är att växla in alla goda erfarenheter och idéer på tre nyslipade genomförandespår.
– Vi har tagit avstamp i var TTT kan göra mest nytta, och var vi kan skapa mest värde. Ibland är det genom att identifiera ett problem och därefter ställa frågor till den aktör vi bedömer äger frågan. I andra fall behöver vi stå för hela kedjan från identifiering till analys, genomförande och uppföljning. Genom att vi också infört flera nyckeltal kan vi oavsett projekttyp bidra till uppföljningen, som då har två syften. För det första vill vi så klart se att projekten levererar nytta, för det andra vill säkerställa att den problembild/analys vi stod för var korrekt, säger Håkan Sjöström på Green Cargo.
– Kvalitetsarbetet i Malmö tycker jag förutom att vara ett bra exempel på ett typ 3-projekt även visar på många av de nya arbetssätt vi nu inför. Vi begränsar arbetet till att röra en viss geografi, vi angriper utmaningarna tvärfunktionellt och vi kombinerar olika långa projekt för att få tempo i förändringsarbetet.
Nyligen arrangerade vi en tankesmedja där områdesexperter och punktlighetsansvariga deltog vid sidan av representanter för de som jobbar på bangården, vilket hjälper oss att skapa en gemensam problembild och en gemensam prioritering.
– Dessutom räknar vi med att redan före sommaren komma igång med ett forskningsprojekt som ska göra det enklare för Malmö godsbangårds alla aktörer att utbyta tidsinformation. Genom TTT skapar vi alltså förutsättningar för en bra kommunikation mellan parterna under hela kedjan, från analys till genomförande. Från TTT tar vi alltså ansvar för hela kedjan så vi vet att de förväntade effekterna i form av förbättrad kommunikation och en bättre precision i ankomst- och avgångstider blir bestående.
