Helautomatiserade tunnelbanetåg kör i sex EU-länder

- För första gången världen, har också Siemens startat blandade operationer med både automatiserade och förardrivna tunnelbanetåg inom samma linjenät, vilket gör oss till föregångare när det gäller att tillämpa digital teknik, säger Sabrina Soussan, VD för den tyska teknologileverantören Siemens Mobility. Foto: Siemens Mobility

De flesta av EU-medlemmarna har minst ett tunnelbanesystem. Men endast sex av dem använder automatiserade tunnelbanetåg (GoA4).

Det största antalet obemannade linjenät finns i Frankrike och Italien. Tillsammans manövrerar de nio av 13 automatiserade tunnelbanesystem som fungerar i EU. I den kommande framtiden kan denna lista utvidgas med fyra EU-stater.

I den tyska staden Nürnberg ledde utbyggnaden av ATO-teknik på 2000-talet till ett ovanligt fall. Ett större banavsnitt av automatiserade linjen 3 (U3) går parallellt och på korts avstånd från den konventionella rutten för linje 2 (U2).

Under flera år körde de automatiska tågen i i Nürnbergs U-Bahn (tunnelbana) bredvid de konventionella bemannade fordonen. År 2010 automatiserades Linje 2. Lösningen för Line 3 och Line 2 levererades av Siemens Mobility.

I den tyska staden Nürnberg ledde utbyggnaden av ATO-teknik på 2000-talet till ett ovanligt fall. Ett större banavsnitt av automatiserade linjen 3 (U3) går parallellt och på korts avstånd från den konventionella rutten för linje 2 (U2).

Under flera år körde de automatiska tågen i i Nürnbergs U-Bahn (tunnelbana) bredvid de konventionella bemannade fordonen. År 2010 automatiserades Linje 2. Lösningen för Line 3 och Line 2 levererades av Siemens Mobility.

- Vi har också startat, för första gången världen över, blandade operationer med automatiserade och förardrivna tunnelbanetåg inom samma linjenät, vilket gör oss till föregångare när det gäller att tillämpa digital teknik, säger Sabrina Soussan, VD för den tyska teknologileverantören Siemens Mobility.

Den första automatiserade tunnelbanelinjen i Europeiska unionen lanserades i den franska staden Lille 1983. Den bestod ursprungligen av 12 stationer. Sedan dess har Lilles Metro utvecklats väsentligt mer.

Idag finns det 60 stationer längs två helautomatiska linjer. Tekniken för automatisk tågdrift (ATO) i Lille designades av det franska företaget Matra Transport International. Tekniken är även känd som Véhicule Automatique Léger (automatisk lätt fordon eller VAL).

Efteråt blev denna teknik populär i Frankrike. Förutom Lille implementerades VAL-lösningen i Paris (Orlyval service), Lyon, Toulouse och Rennes.

Under 1990-talet utvecklades den kommunikationsbaserade tågstyrningstekniken av Matra Transport International vidare för automatiserade tunnelbanelinjer. Systemet Trainguard MT CBTC tillhör nu Siemens Mobility.

Det tillämpades Lyons Metro (linje D) och Paris Metro (linje 1 och 4). Dessutom installerades denna lösning i andra europeiska länder inklusive Tyskland (Nürnberg U-Bahn), Spanien (Barcelona Metro) och Ungern (linje 4 i Budapest Metro).

Under det kommande decenniet har det italienska ingenjörsföretaget AnsaldoBreda (nu Hitachi Rail Italy) utvecklat sin egen teknik för automatisk tunnelbanedrift känd som AnsaldoBreda Driverless Metro. Dess andra namn är Danmarks Hitachi Rail Italy Driverless Metro på grund av Danmarks huvudstad som den första platsen för installationen.

Förutom i Danmark är tekniken populärt även i Italien, företaget AnsalBredas hemmamarknad. Fyra italienska städer Milan, Rom, Brescia, Turin använder denna lösning i sina egna tunnelbanesystem.