Nordeuropeiskt nav för godstransporter

Majoriteten av EU:s utvinning av järnmalm sker i Norrbotten. Här sker vidareförädling till stål i SSAB:s anläggning i Luleå. Foto: SSAB
Den Botniska korridoren är namnet på den godspulsåder som knyter ihop transporterna från malm- och skogsindustrin i norra Sverige med förädlingsindustrierna och slutligen exporthamnarna längre söderut. Karta: Botniska korridoren

Ådalsbanan är en del av det nordiska trafikstråket, Botniska korridoren. Stråkets huvudpulsåder i Sverige sträcker sig från Gävle i söder till Haparanda i norr. Men korridoren innefattar även delar av Norge, Finland och Ryssland.

Botniska korridoren består på svensk sida av Haparandabanan, Norrbotniabanan, Botniabanan, Ådalsbanan, Ostkustbanan, Godsstråket genom Bergslagen samt Norra Stambanan och Stambanan genom Övre Norrland. Den har också en väst-östlig koppling mellan Nordeuropa-Asien, då den förbinder Narvik vid den norska Atlantkusten med Transsibiriska järnvägen via Haparanda och Helsingfors.

Botniska korridoren är alltså en strategiskt viktig transnationell länk i Europas godstransportsystem, då den går på såväl svensk som finsk sida och binder samman öst-västliga och nord-sydliga transnationella axlar i Sverige, Finland, Norge och Ryssland.. Korridoren får också en viktig betydelse för de öst-västliga transportstråken Finland-Sundsvall-Östersund-Trondheim och Vasa- Umeå-Mo i Rana.

Tunga godsflöden

Nordens tyngsta godsflöden på järnväg fraktas via den Botniska korridoren, som binder samman det naturresursrika norra Europa med de mest befolkningstäta marknaderna inom EU. Till exempel står Norra Sverige idag för 90 % av EU:s järnmalmsutvinning. Betydande andelar av EU:s koppar, zink, guld, silver, krom och bly utvinns också i norra Sverige samt i angränsande delar av Finland. Industrins produktionsvärden är i den svenska delen ca 270 miljarder per år och står för 40 % av Sveriges nettoexportvärde.

EU beredda att satsa

Den ökade efterfrågan på miljövänliga godstransporter på järnväg och det starka trycket från främst gruvindustrins expansion gör att befintliga transportlösningar längs Botniska korridoren måste utvecklas. Och man har nu fått gehör söderifrån.

I höstas gav nämligen EU-kommissionen besked om att Botniska korridoren blir en del i det prioriterade europeiska järnvägsnätet, Core network. Utpekade järnvägssträckor i Core network får möjligheten att söka upp till 20 procent av den totala investeringskostnaden. Förslaget som berör perioden 2014 -2020 från EU-kommissionen ska nu förhandlas av EU-länderna och Europaparlamentet och förväntas vara klart 2012 - 2013.

Ostkustbanan behöver dubbelspår

- Det är en stor seger för oss som jobbat med den Botniska korridoren och statusen för behovet av investeringar på kustjärnvägen ökar i alla sammanhang. Vi är mycket tacksamma för den draghjälp vi fått i frågan att informera EU om vikten av den Botniska korridoren av både Finlands och Sveriges infrastrukturministrar samt representanter från industrin, säger Christin Borg, Projektledare Nya Ostkustbanan. Sven-Åke Thoresen, ordförande i Region Gävleborg, är också angelägen om en upprustad Ostkustbana.

– Dubbelspårsutbyggnad Ostkustbanan Gävle – Härnösand måste påbörjas omgående. Nödvändiga utrednings- och planeringsarbeten har påbörjats regionalt och bör intensifieras omgående så att en dubbelspårsutbyggnad i etapper kan påbörjas 2015 och vara helt färdig 2025.

Ett steg närmare Norrbotniabanan?

En annan viktig del av Botniska korridoren är byggandet av Norrbotniabanan. En ny dubbelspårig stambana längs kusten mellan Umeå och Luleå som skulle möjliggöra tyngre och effektivare transporter via järnväg, samt att det skulle leda till snabbare persontrafik. Men även om järnvägen byggs i norra Sverige är det långt ifrån någon lokal fråga. – Vi tar varje år upp råvaror till ett värde av 30 miljarder kronor ur våra gruvor i Norrbotten. När dessa sedan transporteras söderut för vidareförädling ser vi en ökning av dess värde till nära 600 miljarder kronor bara i Sverige, säger Olle Tiderman, projektledare på intressegruppen Botniska korridoren. Vi ser ett par stora fördelar med att bygga Norrbotniabanan. Vi får dels den kapacitetsökning som behövs för att möta den förväntade efterfrågan på transportkapacitet. Dels ger den nya järnvägen sänkta transportkostnader för en viktig industri och slutligen ser vi stora vinster för befolkningen i regionen då banan nästan halverar restiden på många sträckor.

I normalfallet står EU för 20 procent av kostnaderna, om projektet bedöms som särskilt viktigt så kan de öka sin del av finansieringen till 30 procent. I gengäld ställer EU specifika kvalitetskrav på bland annat signalsystem. Nu hoppas intressenterna bakom Bottniska korridoren att i första hand Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå kommer att byggas. Men för att detta ska ske, och få EU-stöd, krävs att regeringen beslutar att bygga vidare på järnvägen längs Norrlandskusten.

 

Fakta

Norrbotniabanan

Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen ska binda ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar. Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.

För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.

Fakta

Botniabanan

Botniabanan består av 19 mil järnväg, 143 broar och 25 kilometer tunnel. Från Ångermanälven, norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Byggstart skedde i augusti 1999 och invigning hölls den 28 augusti 2010. Botniabanan blev klar för persontrafik direkt efter invigningen, men redan oktober 2008 startade godstrafik på sträckan Örnsköldsvik - Husum. Persontrafik bedrivs på sträckan Örnsköldsvik - Umeå fram till dess Ådalsbanan är klar och den genomgående trafiken längs Norrlandskusten kan påbörjas.

Fakta

Ostkustbanan

Ostkustbanan är en 400 kilometer lång järnväg mellan Stockholm och Sundsvall via Uppsala och Gävle. Sträckan är i dag hårt belastad och det finns ett mycket begränsat utrymme för fler transporter. På lång sikt krävs dubbelspår på hela sträckan för att behoven av mer trafik och kortare restider ska kunna tillgodoses.