Det sista tåget kommer att färdas från estniska staden Lelle till kurorten Pärnu och tillbaka den 31 december 2018.
Järnvägstrafiken till Pärnu kommer att stängas av den 1 januari 2019, åtminstone fram till invigningen av Rail Baltic, beslutade estniska regeringen vid sitt 17:e årliga möte, där temat var järnvägens framtid i Estland.
Regeringen bestämde sig för att avbryta kollektivtrafiken på järnvägslinjen Lelle-Pärnu för att slippa investera 17 miljoner euro i saneringen av denna sträcka. Regeringen anser inte att en sådan investering är rimlig, med tanke på att byggandet av Rail Baltic, med ny spår till Pärnu, kommer att starta snart.
Höghastighetstågslinjen som förbinder de tre baltiska staterna med övriga Europa är planerad att vara färdig 2025, medan passagerartrafiken ska börja 2026.
Passagerartrafiken mellan Lelle och Pärnu arrangeras med buss från 2019, men järnvägstrafiken från Lelle till Tallinn och Viljandi fortsätter som vanligt. Lelles järnvägsstation kommer också att vara öppen.
När Rail Baltic- sträckan blir färdig kommer Pärnu att få en utmärkt järnvägsförbindelse med både Tallinn och Riga. Därför förordade företrädarna för de lokala myndigheterna att summan som var öronmärkt för reparation av Lelle-Pärnu-järnvägssträckan, skulle användas istället för sanering av Pärnus flygplats.
Estniska regeringen bestämde tidigare i år att låna och investera ytterligare 135 miljoner euro i flera viktiga infrastrukturprojekt, däribland 40 miljoner euro i järnvägar. Målet är att öka tågens hastighet på linjerna Tallinn-Tartu och Tallinn-Narva till 135 kilometer i timmen och att slutföra den första fasen av järnvägen till Haapsalu, den så kallade Riisipere-Turba-järnvägen.
Estlands ekonomi- och kommunikationsdepartement lade fram järnvägsplanen för regeringen i oktober 2017.
Planen innehåller en grundlig rekonstruktion av Rapla-Türi-sträckan i två steg i 2022 och 2024 för 18,5 miljoner euro. Efter återuppbyggnaden ska tågen kunna resa från Tallinn till Viljandi på 1,5 timmar istället för nuvarande 3,5 timmar.
Regeringen är enig om att utvecklingen av Estlands offentliga järnvägar bör fortsätta enligt grundscenariot: järnvägen måste vara minst lika bra som den är för närvarande och investeringarna måste säkerställa att dess kapacitet bevaras. Säkerhetsnormerna för järnvägar måste vara minst lika stora som för närvarande Den kommer att förbättras inom det omfattande infrastrukturinvesteringsprogrammet som beslutades under våren 2017.
Enligt Rain Kaarjas, chefen för järnvägsföretaget Edelaraudtee Infrastruktuuri AS, berövar regeringens beslut Estland ett kontinuerligt järnvägsnät som förbinder Estlands större städer och centra.
- Estlands järnvägskarta kommer inte att vara heltäckande efter stängningen av Lelle-Pärnu-sträckan. Storskaliga projekt kan lätt bli dyrare och deras genomförande kan försenas. Därför kan jag inte förutsäga när invånarna i Pärnu län kan resa igen med tåg, sade Kaarjas.
Enligt honom kommer stationerna Tootsi och Pärnu nu att stå utan renovering, medan plattformarna som har byggts med EU-stöd längs järnvägen Lelle-Pärnu kommer att förbli outnyttjade. Byggandet av Rail Baltic kommer också att bli dyrare eftersom allt material måste transporteras på väg.
Meelis Kukk, biträdande borgmästare i Pärnu, beskrev regeringens beslut som ett slag mot staden, eftersom detta kommer att beröva Pärnu och Lelle järnvägsförbindelsen i minst sex år.
- Det här är en lång tid. Det är mycket dåliga nyheter; sade Kukk och tillade att det fanns flera goda argument för infrastrukturfinansiering.
- Stängningen av sträckan till Pärnu är dåliga nyheter, kommenterade även Pärnus länsguvernör Kalev Kaljuste. Enligt honom var det dock ett förväntat beslut, eftersom regeringen redan hade enats om att stödja saneringen av Pärnus flygplats med 20 miljoner euro.
Pärnu, som har 52 000 invånare, är i dag mest känd som en populär bad- och kurort. Den första badanläggningen öppnade 1839. Vid förra sekelskiftet ökade dess popularitet och intresset blev ännu större efter Estlands självständighet 1920. Många turister kom från Tyskland och Sverige. På 1930-talet hade en del hotell till och med svenskspråkig personal, det behövdes på grund av reguljär sommartrafik på passagerarfartyglinjen Stockholm- Pärnu.
