Nyligen hade Svante Axelsson sitt första seminarium i rollen som regeringens samordnare för fossilfritt Sverige. Med på mötet var Isabella Lövin, Ibrahim Baylan och andra aktörer i klimatfrågan. Johan Sandström, miljöchef på Green Cargo var på plats och ger här en rapport från seminariet via Green Cagos bloggforum ”Hållbar logistik”
Svante Axelsson, tidigare generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, har uppdraget att tillsammans med företag och andra aktörer ta fram planer som leder till fossilfrihet. Ett av hans stora mål är att skapa en ny storytelling kring klimatfrågan och att ta bort fokus från skuld och domedagsvisioner.
Alla företag kan vara med i fossilfritt Sverige och Green Cargo har gått med. Det krävs att man stödjer ambitionen om att Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna och att man redovisar klimatpåverkan i NASCA.
Frågan är hur Sverige ska bli fossilfritt. I inledningen nämner Svante Hagainitiativet som är ett företagssamarbete där Green Cargo är en av medlemmarna. Där arbetar vi med andra företag som vill visa möjligheterna med ett aktivt klimatarbete och Svante pekar ut samarbeten som Haga som viktiga för att påverka politiker och andra aktörer mot mer ambitiösa klimatstrategier.
Svante fortsätter med att klimatmålen är tuffa och läget är allvarligt men det händer mycket bra. Många mål från Kyoto är uppnådda och överträffade. På bilsidan är flera länder på gång med att sätta slutdatum för fossildrivna bilar, i Norge är 2025 ett årtal som nämns för 100 procent eldrivna bilar i nyförsäljning. Utvecklingen kan gå fort om fler länder fattar liknande beslut. I länder som Indien och Kina drivs processen av hälsoskäl eftersom luftkvaliteten är akut dålig.
Isabella Lövin inledde med en framgångshistoria om klimatmötet cop21 i Paris. Snabbare än väntat har 55 parter som motsvarar minst 55 % av världens klimatpåverkan ratificerat avtalet och därmed träder det i kraft. Isabella säger att Sverige är det land som kanske har bäst förutsättningar i världen att klara klimatmålen och därför är vi en viktig förebild för resten av världen. Ett sätt att få till förändring är Klimatklivet där 700 MSEK delas ut till klimatsatsningar. Det som sker nu är mer än en sänkning av klimatpåverkan , det är en omställning av hela samhället och förnybar energi är nyckeln. Det kommer att ge ett skifte från stora centrala energianläggningar till ett decentraliserat system med många lokala produktionsanläggningar. Målet är att Sverige ska var CO2-neutralt till 2045 och efter det ska vi vara en koldioxidsänka, en stor utmaning. En åtgärd som Isabella nämner är att tungt gods ska flyttas från vägar till järnväg och hon nämner ökat underhåll av järnvägssystemet.
Från Norge deltog Per Espen Stoknes som är psykolog och ekonom och verksam på Center for Green Growth. Han forskar kring klimat med utgångspunkt i frågan om människans hjärna oundvikligen är kortsiktig. Och om det är möjligt, vad gör att vi handlar långsiktigt? Lösningen på klimatproblemet är enkel, sätt ett högt pris på klimatpåverkan. Det har vi vetat det i 25 år men det har inte skett. Varför? Ett problem säger Per är kommunikation. RCP 5 och 400 PPM, vad betyder det? Det är huvudbudskapen från FN:s klimatkommitté IPCC som inte säger mycket. Klimatmedvetenheten i Sverige och Norge har faktiskt sjunkit de senaste åren trots massiva informationsinsatser. Informationen har handlat om smältande is och isbjörnar. Människorna som drabbas bor i Afrika. Allt är långt bort och abstrakt för de flesta vilket ger en känsla av att det inte gäller oss. Kommunikationen är också domedagsinriktad och allt för få orkar lyssna. Psykologstudier visa att 75 % positiv information och 25 % negativ är bra för att få förändring, nu har vi ofta det omvända.
Som individer fungerar vi ofta så att våra hjärnor söker bekräftelse av det vi står för. För att ändra på det måste till exempel klimatfrågan komma närmare och bli något som kan leda till något positivt, ett bättre liv just nu, besparingar eller allra helst något som man ska agera på för att tillhöra gruppen. Det finns också många små saker som kan göras för att stimulera rätt val, det som kallas ”nudging”. Det kan handla om mindre tallrikar som ger mindre matsvinn eller smartare information på vitvaror som visar livstidskostnad inklusive elförbrukning vilket kan leda till bättre val.
Det korta svaret på frågan om hjärnan är kortsiktig är Ja. Men med rätt omständigheter som stöttar som sociala normer, enkelhet och personliga fördelar av ett klimatsnålt beteende så kommer vi att förändra oss.
Sist bland talarna var Samordnings- och Enerigminister Ibrahim Baylan. Han pratade om att det kan kännas som att allt går åt fel håll men inget kan vara mer fel. Hans fokus var förändringar som kommer att ske, mycket inom transport. Energilagring utvecklas snabbt och Sveriges rena elproduktion gör det ytterst lämpligt att elektrifiera transporter. Välfärden har klarat och förbättrats av värmesektorns omställning från fossilbaserat till en väldigt hög andel fjärrvärme. Nu är det transportsektorns tur att gå igenom samma förändring och det kommer att leda till ett bättre samhälle.
