Trafikverket kalkylerar vidare

Höghastighetsbanans stråk. Karta: Trafikverket

Arbetet fortsätter med analyser av vad en höghastighetsbana respektive vad en uppgradering av de befintliga stambanorna i södra Sverige skulle innebära. Nu har en samhällsekonomisk kalkyl gjorts som ett första led i en samlad effektbedömning. Det skriver Trafikverket på sin nyhetssida.

Den samhällsekonomiska kalkylen är en del i ett bredare beslutsunderlag. Under augusti ska kompletterande analyser göras – till exempel vad gäller en större överflyttning av resor från flyg till tåg, förseningar i tågtrafiken, ändrade biljettpriser samt internationellt resande. En Samlad Effektbedömning, SEB, publiceras sedan i september, som också omfattar en analys av hur investeringen bidrar till att uppfylla de transportpolitiska målen samt en analys av hur investeringens nyttor fördelar sig på olika grupper.

– De samhällsekonomiska kalkylerna ska ses som en del i ett bredare beslutsunderlag. De värderar de viktigaste effekterna för att uppnå ekonomisk effektivitet – utöver det finns också andra aspekter som våra politiker kan behöva beakta. Hit hör exempelvis analyser av regionala mål och fördelningsmål såsom rättvisa och jämställdhet, säger Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde Planering, Trafikverket.

Kapaciteten på järnvägen i södra Sverige är hårt ansträngd, samtidigt som efterfrågan på såväl person- som godstransporter med tåg fortsätter att öka. Betydande investeringar i järnvägsnätet behövs.

På Sverigeförhandlingens uppdrag har Trafikverket fortsatt att utreda förutsättningar och kostnader för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Dessutom har Trafikverket på uppdrag av Regeringen studerat förutsättningar och kostnader för en uppgradering av Södra och Västra stambanorna. I det första fallet avses en helt ny järnväg mellan Järna – Almedal/Lund och i uppgraderingsalternativet åtgärdas cirka 50 procent av dagens stambanor.Nyligen presenterades kostnadsberäkningar för dessa två mycket olika inriktningar för att utveckla järnvägsnätet. Investeringen i en ny höghastighetsjärnväg uppskattas till 230 miljarder kr +-30 miljarder, medan utbyggda stambanor uppskattas till 130 miljarder kr +-20 miljarder.

De samhällsnyttor som värderas i den samhällsekonomiska analysen är främst tidsvinster för person- och godstrafik. Dessutom ingår bedömningar av de samhällsekonomiska effekterna på luftföroreningar, klimatgaser och trafiksäkerhet.

I den samhällsekonomiska analysen ställs beräknade intäkter av de nyttor som uppkommer av investeringen, mot den beräknade kostnaden i en så kallad nettonuvärdeskvot, NNK. De två inriktningarna visar samma lönsamhetskvot NNK, -0,6, vilket betyder att investeringarna inte visar lönsamhet. (En uppgradering av stambanorna till 200 km/h visar NNK -0,5.)

Under hösten fortsätter arbetet med att ta fram beslutsunderlag och analyser av hur ett antal andra nyttor påverkas av en utökad kapacitet i järnvägsnätet. Inte minst har antaganden om kommande trafikering betydelse i sammanhanget.Källa: Trafikverket