En jämförande studie om spårvägar i världen prisar Lyon, Dijon och Zürich

Spårvagnshållplats i franska Dijon. Här kan passagerarna betala biljetten med bankkort. Foto: Keolis

Spårbundna trafikens renässans i storstädernas centra bekräftar spårvagnens viktiga roll för mobiliteten i det tjugoförsta århundradets urbana landskap.

Nästan 120 städer har byggt egna linjenät för spårvagnstrafik sedan 2000.

- Spårvagnar i hjärtat av 2000-talets Metropolis,” är en färsk studie publicerad av Eurogroup Consulting, som jämför och rangordnar prestandan hos 32 spårvagnssystem runt om i världen.

Studien behandlar tre kategorier av spårvagnssystem:

1. Nya spårvagnssystem i stora städer med över 500 000 invånare.

2. nya spårvagnssystem i medelstora städer eller service av stadsdelar i stora städer med mindre än 500 000 invånare.

3. Studien granskar även sådana äldre historiska linjenät som aldrig gick i i pension, t.ex. i Wien, Zürich, Melbourne och Berlin.

Kriterierna om prestanda, som användes för studien inkluderade multimodal integration, hastighet, prissättning, tillförlitlighet och teknisk utrustning.

Lyon, Paris och Bordeaux toppar de stora städernas linjenät. Lyons spårvagnsnät uppnådde högsta betyget i form av multimodal integration med direkta förbindelser till busshållplatser, tunnelbanan och järnvägsstationerna.  

Spårvagnskorridorens potential utnyttjas maximalt längs tre av nätets fem linjer som också är i stånd att transportera mer än 100 000 passagerare varje dag.

I medelstora städer utmärks främst Dijon och Tours i Frankrike och Bergen i Norge.

Enligt studien tilldelas Dijons spårvagnsnät över genomsnittet många pluspoäng i flera kriterier, särskilt beröms stadens biljettsystem där Open Payment har införts, på grund av att passagerarna nu kan använda sina kredit- och bankkort i stället för biljetter.

Spårvägens återinförande år 2012 bidrog till en stor uppgång när det gällde kollektivtrafikanvändningen i Dijon, där antalet resande på spårvägen ökade med 40 procent på tre år.

Angående äldre historiska spårvägar har Zürich enligt studien uppnått ytterst bra resultat när det gäller passagerare samt det sätt stadens kollektivtrafikföretag utnyttjar tillgängliga resurser i kombination med en hög nivå av multimodal integration.

På grund av kontinuerliga investeringar i syfte att modernisera linjenätet och förbättra dess livslängd, har Zürichs spårvägar uppnått en prestanda som är jämförbar även med många yngre spårvagnssystem.