Sverigeförhandlingen har överlämnat en delrapport till infrastrukturminister Anna Johansson om höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar för trafikering. Man bedömer att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya järnvägen. Upp till tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter. Resterande kostnader bör finansieras med statliga lån.
I delrapport två har förhandlingen tittat på hur höghastighetsjärnvägen kan finansieras och hur de kommersiella förutsättningarna ser ut. - Vi bedömer att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya höghastighetsjärnvägen, men det förutsätter korta restider och god punktlighet. Därför är det viktigt att vi håller nere restiderna till två timmar mellan Stockholm och Göteborg och två och en halv timme mellan Stockholm och Malmö, säger Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingens förhandlingsperson i ett pressmeddelande. När det gäller kostnaden för den nya höghastighetsjärnvägen bedömer Trafikverket att den kommer att landa på 190-320 miljarder kronor om järnvägen dras via Värnamo respektive 200–330 miljarder kronor om den dras via Växjö.
- Värden som uppstår tack vare den nya höghastighetsjärnvägen bör användas till finansieringen. Framför allt handlar det om banavgifter och ökade fastighetsvärden som totalt kan finansiera cirka fem till tio procent av höghastighetsjärnvägen. För resterande kostnader bör lån övervägas för att minska den årliga belastningen på statens budget. Detta är rimligt eftersom höghastighetsjärnvägen ger nyttor långt in i framtiden, säger HG Wessberg, Sverigeförhandlingens förhandlingsperson. Kommuner och regioner kommer att bidra genom medfinansiering som kan baseras på ökade fastighetsvärden.
