I Green Cargos bloggforum, hallbarlogistik.se, skriver Jonatan Gjerdrum, Chef Strategisk planering på Green Cargo, om strukturen inom järnvägens godstransporter i allmänhet och Green Cargos roll i detta system i synnerhet. Det pedagogiska inlägget, döpt till ”Produktion av godstransporter på järnväg” är uppdelat i två delar och här följer del 2:
Rangerbangårdarna är nyckeln till ett bredare utbud av järnvägstransporter i hela landet. 10 procent av Green Cargos kunder har volymer som kan fylla ett helt tåg. De andra är beroende av rangering och samåkning. För att upprätthålla och utveckla godstransporter på järnväg krävs ett sammanhållet, nationellt system av rangerbangårdar.
Om vi enbart hade järnvägsbolag som kör heltåg för ett företag i taget, så skulle långt över 90 procent av platserna i Sverige bli utan godstågstrafik. Green Cargos nätverk och vagnslasttåg sammankopplar vagnar från olika företag och gör det möjligt att köra gods till och från alla de ca 300 platser i Sverige som är öppna för vagnslasttrafik. Och oftast med daglig frekvens även om godsvolymerna varierar.
Teoretiskt sett innebär det godstågstrafik i 90 000 relationer, 300 platser x 300 platser. I realiteten trafikerar Green Cargo ca 4 000 av dessa relationer varje år. Av dessa är endast ca 40 st, eller en procent av relationerna, strukturellt sett systemtågsrelationer. Det vill säga att de kan fylla ett helt tåg fyra dagar per vecka.
Av de ca 200 företag som anlitar Green Cargo för sina godstågstransporter så är det enbart 20 som har större eller mellanstora flöden. Det är bara dessa 20 som har volymer för hela systemtåg. Men även dessa företag kör i stor utsträckning på mindre relationer. De övriga 180 kunderna återfinns endast i mindre flöden och är därmed beroende av att kunna koppla samman sina volymer med andra företags volymer för att få effektiva tåglösningar med god frekvens. Rangerbangårdar och en genomarbetad planering gör det möjligt. Rangerbangårdarna fungerar som sorteringsanläggningar när ett tåg kommer med vagnar från olika platser och företag, tåget delas upp och vagnarna sorteras efter sina slutgiltiga destinationer i Sverige eller på kontinenten – tillsammans med vagnar från andra tåg.
På rangerbangården samlas vagnar från lokala och regionala företag för att bilda det vi kallar konsoliderade långväga tåg. På det sättet utjämnas variationerna i antal vagnar från de enskilda kunderna. Över tid innebär vårt nätverk med konsolideringspunkter och lokal distribution att Green Cargo kan påverka antalet tåg per stråk och hitta rätt nivå av kapacitet utifrån efterfrågetrycket och på det sättet håller vi en hög fyllnadsgrad oavsett konjunkturläge.
Hanteringen som utförs på rangerbangårdarna gör att tåg som går långa sträckor kan gå fulla vilket håller ner kostnaderna för transportsystemet samtidigt som frekvensen i systemet hålls på en hög nivå.Diagrammet nedan visar Green Cargos tågfyllnad i några av de viktigaste stråken några veckor under november 2015 i riktning norrut respektive söderut.
Generellt så möjliggör alltså järnvägens rangerbangårdar att vi kan hålla en fyllnadsnivå i långväga tåg på över 75 procent. Detta gör att vi både vad gäller transporttider och prisnivå fortsatt kan erbjuda ett konkurrenskraftigt transporterbjudande till kunder som bara har några få vagnar varje dag. Våra tåg utgör idag ett hållbart alternativ till vägtransporter för en stor del av svenskt näringslivs transportköpare.
Kombitrafik, eller intermodala volymer som det också kallas, innebär att en container eller lastbilstrailer lastas på en järnvägsvagn. Traditionellt så går ofta kombitrafik i egna tåg. Men genom att blanda komibvagnar och vanliga vagnar och därmed konsolidera små volymer till välfyllda tåg i långa relationer så öppnar det möjligheten för mindre intermodala volymer att välja järnvägen som transportmedel. Utan nätverket skulle endast ett fåtal intermodala relationer kunna upprätthållas, med jämna stabila volymer nog för att fylla heltåg.
För transportörer, myndigheter, forskare och järnvägsföretag är det dags att fundera över det värde och den funktionalitet som rangerbangårdarna erbjuder över hela landet. Det behövs bättre prognoser, modeller, analyser och till sist investeringar i dessa i många fall eftersatta anläggningar. Då skapar vi tillsammans förutsättningar för en viktig del i det transportsystem vi vill se på svenska och europeiska järnvägar för att uppnå klimatmål, konkurrenskraft och säkra transporter.
