Nu vill EU utveckla järnvägsförbindelserna mellan Baltikum och resten av Europa. Det framgick under en järnvägskonferens som ägde rum i Helsingfors i somras, där just den östeuropeiska järnvägssektorn hamnade i fokus.
Konferensen tog fasta på Rail Baltica-projektet som innefattar en upprustning av det transeuropeiska järnvägssystemet som förbinder Helsingfors - Tallinn - Riga - Kaunas - Warszawa och vidare till Berlin.
Idag är den nuvarande förbindelsen ungefär 1 200 kilometer lång, på den direktaste sträckan från Tallinn till Warszawa och genomsnittshastigheten är begränsad på grund av låg järnvägsstandard. I dag har även de baltiska länderna en spårbredd på 1 520 mm, ett arv från Sovjettiden, vilket är mer än den europeiska standardbredden på 1 435 mm.
Järnvägsförbindelsen Rail Baltica är ett initiativ som utvecklats av en grupp bestående av 21 berörda parter i östra Baltikum, bl.a. större städer, regionala myndigheter och forskningsorganisationer för att koncentrera utvecklingen utmed den nord-sydliga transportkorridoren Rail Baltica mellan Helsingfors och Tallinn, Riga, Kaunas, Warszawa och vidare till Berlin. Detta ska öka Östersjöregionens konkurrenskraft genom att göra de östra delarna av regionen mer lättillgängliga.
EU-kommissionens vice ordförande Siim Kallas, påpekade att järnvägsförbindelsen Rail Baltica även är en källa till framtida ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen. Han betonade också att Rail Baltica kommer att komplettera befintliga förbindelser mellan baltiska hamnar och Ryssland och Vitryssland.
– Rail Baltica skapar bättre transportmöjligheter på nord/sydaxeln, vilket kan leda till ekonomisk utveckling utmed denna korridor, sade Siim Kallas.
I utredningsarbetet om Rail Baltica påpekas det att den europeiska bredden kommer att användas på en del av förbindelsen Rail Baltica. Men att man använder europeisk spårbredd i detta projekt innebär däremot inte att de befintliga spåren i dessa länder måste ändras till europeisk spårbredd. Det skulle vara enormt dyrt. De båda systemen kan samexistera i samma nätverk, på samma sätt som i Spanien och Portugal. Där har höghastighetsförbindelserna och de viktigaste godskorridorerna europeisk spårbredd, medan resten av nätverket har kvar de bredare spåren. De båda systemen fungerar bra och effektivt ihop, tack vare modern utrustning för spårviddsbyte.
Enligt det internationella konsult- och analysföretaget AECOM som nyligen släppt en rapport i ämnet skulle den nya, rakare sträckan på totalt 728 kilometer mellan Tallinn och polska gränsen också innefatta nya eller moderniserade stationer vid bland annat Palemonas, intill den Litauiska staden Kaunas flygplats, Riga Central, Parnu, Tallinn Central och vid dess internationella flygplats. Intermodala terminaler skulle enligt rapporten kunna placeras vid Tallinn, Riga och Kaunas. Rapporten förordar vidare ett konventionellt dubbelspår med hastigheter från 200 upp till 240 kilometer i timmen. En resa med persontåg mellan Tallinn till polska gränsen skulle då med den rakare sträckan beräknas ta drygt 4 timmar.
