Om knappt ett år, december 2012, är nya Haparandabanan, Sveriges östligaste järnvägssträcka, klar för invigning. Den knappt sexton mil långa järnvägen mellan Boden och Haparanda är i första hand avsedd för godstrafik, men den kan även komma att användas för persontrafik i framtiden.
Det är idag drygt 100 år sedan den gamla järnvägssträckan mellan Boden och Haparanda byggdes. Förutom att banan är åldersstigen och i dåligt skick, saknar den även signalsystem och elförsörjning, vilket gör att den endast kan trafikeras med dieseldrivna lok. Därtill går den långt norr om befintlig kuststräcka, med följd att järnvägssträckan mellan de två orterna är bra mycket längre jämfört med E4:an som går närmare och rakare längs kusten mot Bottenviken.
Ökad kapacitet
Den gamla Haparandabanan går via Morjärv öster ut mot Karungi i Tornedalen, innan den svänger av söderut mot Haparanda. Den nya Haparandabanan mellan Boden och den svenska gränsstaden i nordost kommer att löpa i en sydligare riktning via Kalix. Och i och med bygget av 42 kilometer ny järnväg ges förutom en direktkoppling mellan Boden-Kalix-Haparanda, en förkortning av hela Haparandabanan med cirka 5 km.
Och tack vare elektrifieringen blir det möjligt att köra längre och tyngre tåg på den nya sträckan. Den kommer också att ge möjligheter till tätare avgångar. Dagens kapacitet på Haparandabanan är 6-8 tåg per dygn och med den nya sträckan så kommer det att finnas en kapacitet på 24 tåg per dygn.
Ökade godstransporter i Barentsregionen
Skog och malm är två råvaror som det finns gott om i Nordkalotten och det är i synnerhet också dessa två ting som gör att behovet av högre transportkapacitet i Barentsregionen, i synnerhet mellan nordvästra Ryssland och EU ökar. I Ryssland finns till exempel mycket stora tillgångar av skog som bland annat de svenska och finska företagen är intresserade av till sina sågverk och pappersbruk.
– Vi ser en ökad godshantering i Barentsregionen, bekräftar Lars Bergdahl, projektledare på Trafikverket.
Enligt honom har det också skett en ökning av ståltransporter i regionen och en viktig aktör är den finska ståljätten Outokumpu, med produktionsanläggning i den finska gränsstaden Torneå, som står för en ansenlig del av dessa transporter. Bolaget importerar exempelvis stålskrot från Tyskland via det svenska fastlandet för återvinning.
Men även konsumentinriktade produkter behöver transporteras effektivt i området.
– Haparandabanan kommer att gynna Ikeavaruhuset i Haparanda som kan få effektivare möbeltransporter via järnvägen, säger Bergdahl, som även tror att gruvnäringen kommer att kunna dra nytta av de nya spåren i framtiden.
STAX 25
Nya Haparandabanan blir alltså en betydelsefull internationell godslänk mellan Sverige-Finland-Ryssland Den är därför en del av NEW-korridoren, en fraktväg som består av en kombination av järnvägs- och sjötransporter, och som är särskilt utpekad för internationella godstransporter av EU. Projektet, med en totalbudget på 3,6 miljarder, är därför också delfinansierat av EU via Transeuropeiska Transportnätverken, TEN-T. Den nya banan är alltså planerad och byggd för just godstrafik och som en del av projektet uppgraderas banan till att klara största tillåtna axellast på 25 ton. (STAX 25).
– Men banan går att anpassa till persontrafik och till exempel trafikoperatören Norrtåg har visat intresse av att i framtiden driva sådan trafik, säger Bergdahl.
Enkelspårig med mötesstationer
Nya Haparandabanan är enkelspårig längs hela sträckan mellan Boden-Haparanda. Men det finns totalt sju nybyggda mötesstationer där den i Bredviken också blir knutpunkten, där den gamla befintliga delen av Haparandabanan möter den nya järnvägen som härifrån löper mot Haparanda.
Alla spår på plats
– Alla spår var på plats den sista september 2011 och nu i vinter-vår slutför vi kontaktledningsbyggandet och elektrifieringen, säger Bergdahl och påpekar samtidigt att man redan tjuvstartat trafik på en etapp.
– I december öppnades en delsträcka för eldriven trafik mellan Boden och Karlsborgs pappersbruk, där det finns anslutande industrispår.
Under hösten 2012 genomförs testkörningar längs hela sträckan och då ska även den sista intrimningen av Haparandabanans nya signalsystem ERTMS 2 göras.
– Vi räknar med att vara färdiga med hela banan under senhösten, eftersom banan officiellt ska tas i drift den 12 december 2012, avslutar Lars Bergdahl.
Fakta
Trafikverket rustar upp den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix och bygger helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Den nya Haparandabanan kommer att vara elektrifierad och försedd med ett nytt, modernt signalsystem, ERTMS-L2 och kommer att ha en betydligt högre kapacitet än idag. Trafiken beräknas starta december 2012. Banan är den enda järnvägslänk som binder samman Sverige med Finland och Ryssland. Den är även viktig för att godstransporter mellan norra och södra Sverige ska fungera. Den nya kustnära sträckningen mellan Kalix och Haparanda kommer att bli 42 km lång. Sträckan Kalix-Haparanda blir en enkelspårig järnväg med två mötesstationer, en i Bredviken och en i Vuonoskogen. Den nya järnvägslänken planeras att ansluta till befintlig bana vid E4-bron i Haparanda, strax väster om Haparanda bangård. För Haparanda bangård innebär detta en upprustning och ombyggnation för att smidigt kunna ta emot längre och tyngre tåg.
Projektet Haparandabanan består av fyra delar:
* Upprustning/ombyggnad av befintlig bana
* Boden-Kalix/Karlsborg
* Byggnation av ny järnväg Kalix-Haparanda
* Signal/tele
* Kraftförsörjning
