”Utmaningar för godstransporter på järnväg”

Foto: VTI

Den svenska godstransportmarknaden på järnväg kan utvecklas, men står inför flera utmaningar. Det största hindret för utveckling är bristande spårkapacitet på viktiga linjer, men det behövs också effektivare planering och ökad tillförlitlighet. Detta enligt en ny rapport publicerad av VTI.

Det är snart tjugo år sedan marknaden för godstransporter på järnväg avreglerades i Sverige. I en ny VTI-rapport beskriver forskarna hur denna marknad fungerar idag och hur den kan utvecklas i framtiden.

– Det finns en fungerande konkurrens på godstransportmarknaden, men det kvarstår fortfarande hinder som begränsar marknadens funktionssätt, säger Inge Vierth, forskare på VTI.

Järnväg konkurrerar med väg och sjöfart om godset. Järnvägens andel av de totala transporterna ligger idag på ungefär samma nivå som innan avregleringen. Det statligt ägda företaget Green Cargo är fortfarande den dominerande aktören, men sedan avregler­ingen har ett dussin järnvägsföretag tagit sig in på marknaden och kontinuerligt tagit marknadsandelar. Effektiviteten har ökat men lönsamheten har varit låg för järnvägs­företagen, speciellt för Green Cargo som gjort stora förluster på senare år.

– I dagsläget är flera järnvägs­företag beroende av Green Cargo för sidotjänster som rangering och växling, vilket är olämpligt ur konkurrenssynpunkt. Det behövs en reform för att förbättra förutsättningarna för konkurrensneutrala sidotjänster, säger Inge Vierth.

Godståg konkurrerar också med persontåg om kapacitet på spåren. Brist på kapacitet på några viktiga linjedelar bedömer forskarna som det största hindret för utveckling. Den snabba ökningen av regional kollektivtrafik och långväga persontåg har tagit mycket kapacitet i anspråk. Detta är en utveckling som förväntas fortsätta enligt Trafikverkets prognoser, vilket kommer att ytterligare försvåra kapacitetsproblemen.

– Med mer differentierade banavgifter skulle den begränsade kapaciteten kunna användas på ett mer effektivt sätt. Vi bedömer att det är motiverat att höja banavgifterna, speciellt på sträckor med kapacitetsbrist. Spåren skulle också kunna användas mer effektivt om infrastrukturen och regelverken anpassades till internationell standard. Sverige har idag kortare maxlängd för tåg än vad Danmark och Tyskland har, vilket försvårar gränsöverskridande trafik.

Ett annat problem är att godstransporter har ett större behov av flexibilitet än persontransporter.

– De långa ansökningsperioderna för tåglägen är dåligt anpassade för näringslivet, vars produktion kan skifta med kort varsel. En effektivare planering och successiv justering av tågplanen under årets gång skulle kunna öka kapacitetsutnyttjandet, säger Inge Vierth.

Även den låga tillförlitligheten är ett problem för godstransporter på järnväg. Endast 80 procent av alla godståg är i tid. Mindre förseningar är ofta inget problem men längre förseningar riskerar att förstöra de omlopp godstågen går i. På grund av den låga tillförlitligheten går inte tidskänsligt gods på järnväg.