Krav på bättre samordning av järnvägsutbildningarna

Nässjö har flera utbildningscentra för järnvägssektorn, både för gymnasieungdomar och vuxna. Här utbildas bland annat framtidens kontaktledningstekniker. Foto: Nässjö Järnvägsutbildning
Näringsminister Annie Lööf var en av huvudtalarna på järnvägsseminariet i Nässjö. Foto: Simon Matthis

”Hur bygger vi framtidens järnväg med rätt kompetens?” var rubriken på ett välbesökt järnvägsseminarium i Nässjö tidigare i vår, där bland andra näringsminister Annie Lööf deltog. Omfattande teknikskiften står för dörren och ställer krav på vässad kompetens inom järnvägen. Samtidigt måste fler ungdomar med järnvägsteknisk spetskompetens utbildas för att möta framtida behov.

Järnvägssektorn står inför många utmaningar i framtiden. Bland annat finns från politiskt håll, både på nationell och på EU-nivå, en uttalad ambition att kraftigt öka kollektivresandet. Där kommer järnvägen att spela en nyckelroll.

Färre måste göra mer

Resandet med järnväg har också ökat kraftigt, samtidigt som antal anställda vid järnvägen har minskat, från 36 000 1988 till 18 000 idag, påpekade Joachim Ytterstene, vd på företaget VR Track, en av talarna på konferensen som frågade sig om det inte var bättre förr i vissa avseenden.

Få järnvägsanställda måste göra desto mer idag. Vilket sätter press på underhållet av vagnar och spåranläggningar, som vissa menar är eftersatt. Dessutom stundar ett teknikskifte i och med utrullningen av det paneuropeiska säkerhetssystemet ERTMS, som ska tillåta högre hastigheter och gränsöverskridande tågtrafik i Europa.

Lockar inte

Ove Tunhav, gymnasiechef på Brinellgymnasiet som tagit fram en särskild järnvägsutbildning som ett yrkesprogram, och Nässjöakademins utbildningschef Helen Tarenius, klagade båda på att det är svårt att locka ungdomar till järnvägsbranschen. Men är det så konstigt när järnvägsbranschen inte anställer fler?

– Sanningen är att det är svårt att få jobb och många av jobben är otrygga timanställningar, sade Joachim Ytterstene.

Hur järnvägen kan ha både ett stort utbildnings- och rekryteringsbehov och samtidigt vara en bransch där det är svårt att få jobb och där företagen även drar ned på sin personal, låter som en omöjlig ekvation.

Svaret kan vara att det är först på lång sikt som de stora rekryteringsbehoven uppstår:

– Vi tittar inte på situationen vi har idag när det gäller möjlighet till anställningar, utan på nästa generation som ska ta över den här verksamheten, förklarade Per Olofsson, ordförande för SRSF (Swedish Rail Skill Forum), som är en ideell plattform för kompetensförsörjning inom järnvägssektorn, tillika initiativtagare till konferensen.

Pär Isaksson, Bombardiers kommunikationschef, menar att rekryteringsbehovet redan är stort:

– Järnvägens specialister och nyckelmedarbetare behöver rekryteras nu, sade han.

Samordning efterlyses

Samsyn och samordning av utbildningar inom järnvägssektorn efterlystes av flera talare.

– Det saknas en huvudman knuten till järnvägsutbildningar, sade Joachim Ytterstene.

Per Olofsson ser också gärna att järnvägsutbildningarna samordnas och marknadsförs bättre. Men näringsminister Annie Lööf tycker inte att det är regeringens sak att tala om hur järnvägsutbildningarna ska se ut. Utbildningarna bör utformas genom ett närmare samarbete mellan utbildningsväsendet och näringslivet, enligt henne.

– Det är meningslöst att ha en utbildning som inte möter marknadens behov, framför allt är det ett slöseri med elevernas tid, slog Annie Lööf fast.

”En maskin utdragen i landskapet”

Att järnvägssektorn är ”high-tech” är det få unga människor som vet, framhöll Per Olofsson vilket kan vara en förklaring till att branschen inte lockar unga.  Kanske är själva begrepp ”järnväg” missvisande:

– Det är ingen väg. Järnvägen är en maskin utdragen i landskapet, filosoferade Per Olofsson.

Att järnvägssektorn ligger i teknisk framkant är ERTMS ett talande exempel på. Det nya signalsystemet är ett helt datoriserat system där all information och kommunikation har flyttat in i förarhytten. Men införandet kommer att ta tid, minst 20 år, berättade Anders Strandberg, ansvarig på Trafikverket för ERTMS-systemets införande.  Fullt utbyggt ska systemet vara först 2035. Det betyder att det gamla signalsystemet, som bygger på reläteknik och optiska signaler, måste underhållas fram till dess.

– Hur ska vi motivera ungdomarna att lära sig en teknik som är på väg ut? frågade sig Anders Strandberg som i det ser en stor utbildningsrelaterad utmaning.