Idag upplever spårvägen en regelrätt renässans i det tidigare så bilbesatta USA. Tillväxten av nya spårvägar eller Light Rail - linjer formligen exploderar. Sedan år 2000 har det öppnats minst tio nya spårvägslinjer i amerikanska städer. Experterna räknar med att 22 städer kan klara av att färdigställa sina pågående Light Rail-projekt inom två år. Även i Kanadas storstäder byggs det nya spårvägar. En trafikforskare i staden Buffalo har kommit fram till att offentliga fastigheter och privata hus längs en ny spårvägslinje ökar avsevärt i värde.
För närvarande finns det cirka 35 fungerande spårvägslinjer i USA och fem i Kanada. Sedan år 2000 har det byggts ett tiotal nya linjer och ungefär 40 linjer är på planeringsstadium. Främsta orsaken till denna trend torde vara det stigande bensinpriset, som dock fortfarande är relativt lågt i USA, med europeiska mått mätt.
Andra anser att Obama–administrationens positiva inställning till offentliga transporter och det lyckade exemplet framförallt i staden Portland i Oregon också har bidragit till uppsvinget.
Portland först ut
Symbolen för Portlands inriktning på kollektivtrafik var det första spårvägssystemet som byggdes i USA på 50 år. Idén om att satsa på spårvagnar väcktes 1988 som en del av arbetet med Portlands stadsplan. Efter ett årtionde, år1999, byggdes den första linjen på knappt fyra kilometer genom Pearl District. En sträcka som var klar två år senare och kopplade samman universitetet och ett stort sjukhus.
Satsningen har haft en enormt positiv effekt på Pearl District, ett tidigare nedgånget område i centrala Portland. Närmare 3,5 miljarder dollar har investerats sedan 1997 inom två kvarter från spårvägslinjen, det är två tredjedelar av all fastighetsutveckling i centrala Portland. Mycket av det i form av tät bebyggelse med höga hus jämfört med de projekt som inte ligger nära spårvägslinjen.
Skanska involverat
Spårvägsnätet har nu utvidgats med flera nya sträckningar. Framgången i Portland har inspirerat flera andra städer att satsa på spårvagn. Federala Department of Transportation gav 2010 hela 258,6 miljoner dollar i bidrag till en rad spårvagnsprojekt i Tucson, Dallas, Cincinnati, Charlotte, St. Louis och Fort Worth.
För några månader sedan tilldelades byggföretaget Skanska kontraktet att uppföra ett spårvägssystem i Los Angeles-området i Kalifornien. Kund är Los Angeles County Metropolitan Transportation Authority (METRO).
Skanskas andel av kontraktet är värt 382,9 miljoner dollar, motsvarande cirka 2,4 miljarder kronor. Andelen kommer att inkluderas i orderingången för affärsenheten Skanska USA Civil i det första kvartalet. Det nya kontraktet är Skanskas första kollektivtrafikprojekt i södra Kalifornien och bolagets största projekt hittills på USA:s västkust. – Skanska har en historik av högkvalitativa projekt i Kalifornien och ett mycket gott rykte som byggare av kollektivtrafikprojekt i östra USA.
– Det här projektet kombinerar båda delarna och blir vårt största projekt hittills på västkusten. Det är ett tydligt bevis för vår ambition och förmåga att expandera i den här delen av landet, konstaterar Mike McNally, vice vd i Skanska och ansvarig i koncernledningen för den amerikanska verksamheten.
Kontraktet omfattar design och byggnation och kommer att genomföras i ett joint venture med Rados, där Skanskas andel är 70 procent. Parsons Brinckerhoff är underentreprenör för designarbetet.
Uppdraget omfattar ca 11 km utbyggnad av spårvägssystemet Expo Line från Culver City till Santa Monica i Los Angeles-området. Bygget, som börjar under våren, beräknas bli färdigt under mitten av 2015. Arbetena omfattar bland annat ca 22 km nya spår, fem stationer i marknivå och två ovanför marknivå.
Dessutom omfattar projektet ca 1,6 km spårväg som kommer att gå på pelare ovanför marken. Skanska arbetar sedan tidigare med ett kollektivtrafikprojekt i norra Kalifornien nära Fremont och är sedan länge etablerade som byggare av stora vägprojekt runt om i delstaten.
Light Rail som fenomen
Vad innebär egentligen definitionen Light Rail? (lätt spårtrafik). Enligt internationellt (engelskt och amerikanskt) begrepp, som har tillkommit på samma sätt som i Sverige, för att markera enskillnad mot äldre ”trams”, ”trolleys” eller ”streetcars”, men också för att markera en skillnad gentemot ”heavy rail”, alltså järnväg eller egentlig tunnelbana, vilket används mycket flitigare än motsvarande ”tung spårtrafik” eller ”tunga spår” i Sverige.
I USA är skillnaden mellan ”light rail” och ”heavy rail” oftast att tågen är kortare i ”light rail”. De kan också ha tätare stopp, men det är en svårdefinierad gräns mellan begreppen. Det är ofta ägare, som beslutar om vad systemet kallas. I Sverige är det Järnvägsinspektionen.
I Sverige används light rail som begrepp för spårvägar, inte sällan regionala sådana, som är moderna i det avseendet att de använder sig av innovationer som till exempel avancerade signalsäkerhets- och trafikstyrningssystem, egna banvallar, moderna fordon med lågt insteg från anpassade plattformar (perronger) och ändamålsenligt utrustade stationer eller hållplatser.
Light rail används också ofta för att beskriva system som använder sig av tvåsystemsvagnar, det vill säga duospårväg eller Tram-Train. Genom längre hållplatsavstånd och mindre snäva kurvor kan medelhastigheten och därmed attraktiviteten ökas, jämfört med de äldre spårvägssystemen. Genom att använda light rail som namn för denna typ av kollektivtrafik vill man signalera att det är en utvecklad och ”modern” spårväg.
Oavsett begrepp och definitioner verkar det som om lätt spårtrafik har fått ett stabilt fäste i USA. Experterna räknar med att 22 städer kan klara av att färdigställa sina pågående Light Rail-projekt inom två år. Bedömningen gjordes dock före senaste amerikanska skuldkrisen.
Ökade fastighetsvärden i spårvägens skugga
En faktor som talar för ökade kollektivtrafiksatsningar är att erfarenheterna från många städer pekar på att stadsdelar som får spårväg blir populärare, vilket också avspeglar sig i ökade bostadspriser.
– Det är ingen tvekan om att lätt spårtrafik ökar stadsdelens attraktivitet. Här i Buffalo värderas bostäderna, som ligger inom en halv kilometers radie från spårvagnens hållplatser drygt 3 000 dollar högre i genomsnitt jämfört med fastigheter, som ligger utanför gångavstånd, berättar trafikforskaren Daniel Hess för Nordisk Infrastruktur.
Enligt Hess, som är professor i samhällsplanering vid Buffalos Universitet inom Fakulteten för arkitektur och planering ökade fastighetsvärdena markant i stadsdelarna kring hållplatserna Universitetets södra Campus, LaSalle Street, Amherst Street, Humboldt Avenue, Delavan Avenue- Canisius, Allen Street-Buffalo Niagara Medical Campus och Fountain Plaza.
Hess startade trafikstudien om höjda fastighetsvärden för sju år sedan, efter att han hade upptäckt liknande forskningsresultat, som genomförts i andra städer med spårvagnslinjer. Under ett par år samlade Daniel Hess och Tangerine Almeida, en av hans tidigare elever, data om över 8 000 bostäder i närheten av Buffalos spårvagnslinje. Sedan skapade de en egen databas och tillförde en mängd andra variabler som också påverkar värdet på ett hus eller en fastighet. Efter att ha genomfört en så kallad regressionsanalys, blev Hess och Almeida utomordentligt överraskade av resultatet.
– Vår ursprungliga hypotes gick ut på att det inte existerade något samband mellan fastighetsvärde och närhet till en spårvägslinje eller light rail-station. Resultatet visade dock att hus eller fastigheter i närheten av en station eller hållplats ökade med upp till 5 procent utöver det vanliga, konstaterar Hess.
Förutom närheten till Buffalos light rail-stationer, påverkades husets värde också av multiplikatorer, som antalet badrum, lägenheternas storlek, trädgårdens storlek och läget på östra eller västra sidan av huvudgatan Main Street. En hållplats på gångavstånd låg faktiskt på fjärde plats på vår lista när det gällde sådana faktorer, som påverkade fastighetens taxeringsvärde, påpekar Hess.
Fastighetsvärden ansågs minska i närheten av stationerna Utica, Theater och Lafayette Square.
– Det rörde sig om vissa områden nära spårvägslinjen där bilinriktade företag, som drive-through restauranger och biltvätt eller butiker, som sålde alkohol, hade en viss negativ effekt på fastigheternas värde. Dessa faktorer minskade fotgängarnas benägenhet att gå till fots till järnvägsstationen, förklarar Daniel Hess.
Tystare vagnar
Richard W. Bronstein, ordförande i västra delen av delstaten New Yorks Förbund för Fastighetsägare och själv en certifierad värderare av fastigheter med 48-års erfarenhet inom branschen, menar att fastighetens värde kan till och med minska om den ligger för nära stationen eller hållplatsen.
– Människor vill högst sannolikt leva gärna på gångavstånd till offentliga transporter, men ingen vill bli konfronterad med skrammel eller vibrationer som spårvagnarna producerar. Direkt vid en hållplats brukar det vara svårt att sälja en fastighet. Däremot kan det vara viktigt att kunna bo i närheten av en station eller håll plats om man arbetar direkt i centrala Buffalo, säger Bronstein.
Dagens moderna spårvagnar ”skramlar” allt mindre, menar Hess. Enligt honom innehåller studien trots vissa invändningar en hel del goda nyheter för regionen och de som ansvarar för planering av dess offentliga kommunikationer, inklusive Buffalos Metro Rail, som linjen officiellt heter.
– Studien visar att effekten på fastigheternas värde härrör sig från en relativt kort spårvägslinje, som skulle kunna ha betydligt större effekt om spårnätet utvidgas ytterligare. Och det finns långtgående planer att göra stadens ligh rail-nät tre gånger längre med en direktförbindelse mellan centrum och Buffalos flygplats, säger Daniel Hess.
Han berättar om att bara för några år sedan var det ingen som ville vistas i Buffalos hamnområde under fritiden. Staden saknade en verklig strandpromenad och tillträde till Eriesjöns strand.
Pulserande liv
Ett omfattande ombyggnadsprojekt i hamnen, som inleddes för några år sedan och framförallt förlängningen av spårvagnslinjen till nöjesområdet bidrog till att skapa nytt liv runt restauranger, uteserveringar och andra nöjeslokaler vid strandpromenaden.
Buffalos Metro Rail, som färdas en del av sträckan i tunnel används av cirka 23 000 resenärer om dagen, de flesta är universitetsstudenter på väg till och från universitetet eller till krogarna i hamnen. På kvällarna transporterar Metro Rail även många hockeysupportrar, som varje vecka vill ge sitt stöd åt stadens hockeylag i NHL, Buffalo Sabres.
Med anledning av undersökningen i Buffalo tilldelades Daniel Hess nyligen ett Fulbright Scholar Award för det gångna läsåret. Det för honom till Estland, där han ska undervisa i trafik- och stadsplanering och arbeta vetenskapligt vid Tallinns Tekniska Universitet.
