Ideon Science i debattutspel om spårväg i Lund

Visionsbild av spårväg i Lund. illustration: Metro arkitekter
Visionsbild av spårväg i Lund. illustration: Metro arkitekter

Vi ser en tydlig koppling mellan infrastruktur och tillväxt i Lund och Skåne, på samma sätt som i Stockholm. Där har 2013 års Stockholmsförhandling, som jobbat på regeringens uppdrag, resulterat i fyra nya tunnelbanesträckningar och 78 000 bostäder.

Området intill de två stora forskningsanläggningarna, Science Village Scandinavia, blir en dynamisk mötesplats där innovationer förädlas, kommersialiseras och skapar nya jobb.

Genom att Science Village Scandinavia planeras och byggs i stort sett samtidigt som Max IV och ESS går det att göra allting rätt från början. Det gäller inte minst hur människor ska resa genom Lund fram till Brunnshög, området där de nya anläggningarna ska ligga.

Lunds central är Sveriges tredje största järnvägsstation, med cirka 40 000 resenärer en vanlig dag. Kommunen har endast 114 000 invånare, så det säger en del om pendlingen.

Sträckan mellan centralstationen och de nya anläggningarna kallas Kunskapsstråket. Det har idag 45 000 arbetsplatser vid Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet/LTH – Nordens största universitet – samt Ideon Science Park – Skandinaviens största plats för öppen innovation, det vill säga ett ständigt utbyte av idéer mellan forskare och världen utanför.

I framtiden har samma sträcka tiotusentals nya arbetsplatser och mängder av nya bostäder och då finns det en helt ny stadsdel i Lund liksom Sveriges två största forskningsanläggningar genom tiderna, MAX IV och ESS.

Problemet är att kollektivtrafiken inte hänger med i utvecklingen. Det är idag svårt att resa kollektivt genom Kunskapsstråket. Det hämmar den drivkraft och potential som finns i staden.

Vi vet genom erfarenheter från andra universitetsstäder att tillgängliga och attraktiva sätt att resa och mötas är avgörande, både för den akademiska världen och för näringslivet. Ett närliggande exempel är Öresundsbron och dess betydelse för Köpenhamns universitet.

Om pendlingen i Sveriges näst största arbetsmarknad, Malmö–Lund, ska fungera smidigt och om vi ska lyckas med att locka till oss forskare, kompetens och investeringar behöver kollektivtrafiken moderniseras och effektiviseras.

Genom att staten på samma sätt som i Stockholm är med och finansierar en modern och effektiv spårburen trafik, tunnelbana där, spårväg här, kan vi bygga ett konkurrenskraftigt, miljömässigt hållbart och tillgängligt kunskapsstråk, ett pulserande fält mellan forskning, näringsliv och samhälle med ökad livskvalitet och sysselsättning som följd. Vad som är bra för Lund är bra för Sverige.