Godkänt för SJ:s punktlighetsarbete

SJ:s vd Crister Fritzson. Foto: Stefan Nilsson

Riksrevisionen presenterade nyligen sin stora granskning av järnvägens punktlighet. Slutsatserna är bland annat att SJ:s tåg kan köra 3,5 gånger längre utan trafikstörande fel än branschgenomsnittet för järnvägen i övrigt.

Riksrevisionens särskilda granskning av järnvägens punktlighet är kritisk men menar samtidigt att det finns stora potentialer till förbättring.

Sammantaget är rapporten tydlig: Tågförseningar kan minska. Tågförseningarna kan inte bara förklaras av otillräckliga investeringar. Det finns outnyttjad potential i järnvägssystemet. Det går att effektivisera planering och styrning. Och, det skulle ge effekt på punktligheten utan stora investeringar i infrastruktur, är Riksrevisonens slutsats.

Riksrevisionen har även granskat om regeringen har gett ansvariga myndigheter och aktörer förutsättningar som bidrar till punktlighet. Granskningen visar att regeringen inte har gett Trafikverket, Transportstyrelsen och marknadsaktörerna tillräckliga förutsättningar för att förebygga förseningar.

- Rapporten är mycket viktig. Uppmuntrande är att Riksrevisionens analys bekräftar att SJ:s punktlighetsarbete ger resultat. SJ kan köra 476 mil innan ett trafikstörande fel uppstår. För branschen är genomsnittet 138 mil. SJ:s planering, processer och underhåll tillåter oss köra 3,5 gånger längre sträckor än våra kollegor utan stoppande fel. Vi är på rätt väg, men vi är inte framme och måste bli bättre, säger SJ:s vd Crister Fritzson.

Riksrevisionen bedömer även att SJ:s åtgärder för att effektivisera tågdrift och fordonsunderhåll ännu inte har gett full effekt, och att många övriga järnvägsoperatörer inte har kommit lika långt med förebyggande åtgärder mot tågförseningar.

Granskningens slutsatser i punkter: • Trafikverkets avgifter för att styra kvalitet är för låga för att tågoperatörer ska vidta åtgärder. Trafikverkets styrning av banunderhållet är otillräcklig. Upphandlingen av entreprenörer brister och gör att kvalitet inte kan garanteras. • Trafikverkets metod för att ta betalt av järnvägsoperatörerna har inte förändrats trots ökad trafik och fler operatörer. Trafikverket kan inte göra en lämplig avvägning mellan punktlighet, antalet tåg på banan och trafiktyper. Det förvärrar trängseln och innebär förseningar. • Jernhusen, som har ansvar för underhållsdepåer, har inte byggt depåer i takt med den ökade trafiken. Denna brist skapar tomtransporter på järnvägen som tar kapacitet från normal trafik. • Transportstyrelsens tillsyn har inte tillräckligt prioriterat tåglägestilldelning, underhållsdepåer och sanktionssystem.