Tågoperatörerna positiva till satsningar på drift och underhåll

Christel Wiman, VD i Branschföreningen Tågoperatörerna.

Tågoperatörerna är positiva till fokuseringen på drift och underhåll av järnväg och Trafikverkets förslag om en extra satsning på järnvägsunderhåll i början av planperioden.

 Många år av eftersatt underhåll ska nu åtgärdas och flera viktiga projekt finns med i planen. Persontrafiken på järnväg ökar snabbast i Europa och regionernas förstoring och tillväxt med större arbets- och boendemarknad bygger på att järnvägen möjliggör pendling. Det finns därför starka önskemål från regioner och näringsliv om mer järnvägssatsningar för framtiden och fungerande järnväg idag.  Underhåll, trimningar, effektiviseringar och nytänkande behövs därför för att lösa den stora efterfrågan idag.

Branschföreningen Tågoperatörerna saknar i förslaget ett uppdrag som går ut på att ta fram en långsiktig plan för att kapaciteten på sikt ska kunna möta ökande behov och efterfrågan. Snarare tycks Trafikverket anse att efterfrågan ska stävjas med höjda avgifter för att minska järnvägstrafiken och spårburen kollektivtrafik.

Trots att riksdagens trafikutskott har uttalat att banavgifterna ska frysas föreslår Trafikverket att avgifterna ska höjas fram till år 2021.

Branschföreningen anser att kostnaderna för det eftersatta underhållet inte ska betalas av dagens tågoperatörer.  De bör istället erbjudas rabatter för de kvalitetsbrister och kostnader som de åsamkas på grund av den slitna infrastrukturen. Det finns även inslag av regionalstöd i och med att banavgifterna även ska täcka underhållskostnaderna på lågtrafikerade banor i glesbygd.

Höjda banavgifter slår hårt mot godstrafik på järnväg. Trafikverkets prognoser fram till år 2030 visar att ”Vägtransporterna ökar på grund av höjda banavgifter för godstrafiken på järnväg samt av införande av svaveldirektivet för sjöfart.”

- Inom järnvägen är efterfrågan större än vad järnvägssystemet klarar av att ta emot. Regeringens strategi är att minska efterfrågan genom att höja tågtrafikens kostnader och prisa ut godstransporterna från järnvägen till förmån för vägtrafiken, säger Christel Wiman, vd i Branschföreningen Tågoperatörerna. Detta är helt i strid mot klimatmålen och andra miljömål. Trafikverket måste ta fram en plan för att anpassa järnvägssystemet till den stora efterfrågan som finns hos godsköpare och resenärer.

Sverige har åtagit sig att byta signalsystem för järnvägen. Det kommer att kosta staten 31 miljarder kronor att införa trafikledningssystemet ERTMS, enligt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet som presenterades i dag. Det är lika mycket som det kostar att bygga 310 km järnväg. Till detta kommer tågoperatörernas kostnader på 3-5 miljarder kronor för att installera ERTMS i tågen. Syftet med att bytet av signalsystem är samma signalsystem ska användas inom hela EU.

- Den tidspressade planen minskar inte kostnaderna för installationen. De höga kostnaderna är inte det enda problemet säger Christel Wiman.