Den infrastrukturplan som nu presenterats innehåller flera nödvändiga satsningar på järnvägen och är därmed att anse som positiva steg i rätt riktning även om flera av de viktigaste kapacitetshöjande insatserna ligger sent i planen. Det menar Tågoperatörernas vd Björn Westerberg som här kommenterar infrastrukturplanen.
– Vi välkomnar förstås den av regeringen aviserade godsstrategin för att främja en övergång till fossilfria transporter. Våra medlemmar både vill och kan göra mer för att mer gods ska flyttas från väg till järnväg men då krävs tydliga politiska beslut, incitament och styrmedel som ger lika konkurrensvillkor och möjliggör mer kapacitet som längre och tyngre godståg. Planen är ett steg i rätt riktning, men det kommer att krävas mer satsningar på sikt, säger Björn Westerberg och fortsätter.
– Vi ser särskilt positivt på att delar av införandet av signalsystemet ERTMS skjuts upp på framtiden. Det i sin tur frigör resurser till mer angelägna satsningar.
– Det är också välkommet att regeringen aviserat att de nya stambanor som krävs för framtida höghastighetstrafik ska börja byggas i de tre ändpunkterna, Malmö, Göteborg och Stockholm. Infrastrukturministern bekräftade också att det pågår blocköverskridande samtal om finansiering av höghastighetsbanorna i 320 km/h. I dessa tider med hög befolkningsökning skulle de direkta riskerna med en utdragen utbyggnadstakt bli påtagliga – låg samhällsekonomisk vinst och uteblivna investeringar i bostäder och tåg – och innebär i förlängningen att befintliga stambanor kommer tvingas hantera ökande kapacitetsbrist under flera årtionden.
– För de övergripande målen att skapa fler bostäder är naturligtvis satsningarna i ändpunkterna och andra kapacitetshöjande åtgärder viktiga, t ex genom fyrspår mellan Stockholm och Uppsala och dubbelspår på bl a Ostkustbanan.
– Vi ser nu dagligen effekterna av årtionden av eftersatt järnvägsunderhåll. Ökningen av underhållet med 47 procent jämfört med föregående plan är således välkommet men vi tvingas konstatera att planen ändå inte ger något utrymme för avbetalning av den nuvarande underhållsskulden på 36 mdr.
– Vi har ännu inte tagit del av den fullständiga planen så det finns fortfarande en del frågetecken, inte minst om hur den aviserade pausen i utrullningen av ERTMS faktiskt ska tolkas och hur finansieringen av ERTMS ombordutrustning ska lösas, avslutar Björn Westerberg.
