Längs Norrlandskusten finns förmodligen den största outnyttjade potentialen till regionförstoring i Sverige. Här ligger några av landets största städer samt ett intensivt näringsliv och väntar på att bli ihopkopplade. Det har EU förstått som nu, tillsammans med regionerna, medfinansierar planeringen av Norrbotniabanans första etapp mellan Umeå och Skellefteå. Målet är att få spaden i backen 2018.
Norrbotniabanan är den största infrastruktursatsningen längs kusten sedan stambanan genom övre Norrland byggdes för över hundra år sedan. Det är bråda tider för Trafikverket som påbörjat arbetet med planeringen av banans första etapp. Samtidigt förbereder sig kommunerna längs sträckningen för att matcha sin del i arbetet. För kommunerna handlar det inte enbart om banans exakta placering utan också om hur anslutande gods- och persontrafik bäst skall kopplas till den nya järnvägen. Ett annat viktigt moment är bostadsbyggandet som är en nödvändighet för att bereda plats för nya invånare och för att klara kompetensförsörjningen i norr. Tillväxtviljan hos småföretagen i Norrbotten ligger över rikssnittet, men dubbelt så många småföretag i Norrbotten jämfört med riket ser dock tillgång till infrastruktur som ett stort tillväxthinder.
Norrbotniabanan AB sköter dialogen med EU och vässar sina resurser genom att se över vilka uppgifter som projektet kräver. För bolaget är det viktigt att rapporteringen till EU fungerar och att relationerna med samtliga finansiärer är goda. Förutom EU är det regionerna Norr- och Västerbotten som medfinansierar planeringsarbetet. Tillsammans har de båda länen lagt 100 miljoner, varav Västerbotten 80 miljoner och Norrbotten 20 miljoner kronor. På så sätt har EU kunnat gå in och växla upp med motsvarande summa. Finansieringen räcker till järnvägsplaner mellan Umeå och Skellefteå samt systemhandling mellan Umeå – Dåva (10 km). Systemhandlingen måste vara klar till årsskiftet 2017/2018 för att en byggstart ska kunna genomföras under 2018. Resterande järnvägsplaner skall färdigställas senast under 2019.
Norrbotniabanan AB följer också EUs arbete noga för att vara beredd på att nya ansökningsmöjligheter öppnar sig för fortsatt medfinansiering av planeringen. I dagsläget ser det ut att bli 2018 och då kan det också bli aktuellt att söka medfinansiering för bygge beroende på hur långt planeringsarbetet har kommit mellan Umeå och Skellefteå. Länge har det efterfrågats en förhandlingsperson för projektet och nu närmar sig ett besked. Regeringen väntar på Sverigeförhandlingens delbetänkande i juni rörande en järnvägsutbyggnad i norra Sverige. Därefter kan regeringen ta nästa steg i processen. Ett besked om förhandlingsperson kan komma i höst i samband med att infrastrukturpropositionen presenteras.
Att planeringen startar norr om Skellefteå är oerhört viktigt. Flera företag har bland annat i Piteå nekats etablering och expansion på det mest attraktiva handelsområdet på grund av att järnvägskorridoren blockerar all nybyggnation. Vid ett enstaka tillfälle gick 30 arbetstillfällen förlorade på grund av att planeringsprocessen avstannat.
Idag fraktas nästan lika mycket gods på stambanan genom övre Norrland som på södra stambanan, men med den skillnaden att transporterna i norr sker på enkelspår utan möjlighet till omledning till annat elektrifierat spår. Det finns endast sju tåglägen kvar, räknat både på norr- och södergående trafik. Kapacitetsbristen på Stambanan genom övre Norrland ger ekonomiska förluster på över en halv miljard kronor per år och avsaknaden av Norrbotniabanan ger förluster på nästan två miljarder kronor varje år. Det är stora värden som står på spel och som exempel kan nämnas att av brytningsvärdet på 25 miljarder från gruvorna i norr vidareförädlas detta till 550 miljarder i resten av Sverige och än mer ute i Europa. EU har förstått vikten av Norrbotniabanan för att säkra råvarutransporterna ut till Europa och har därför inkluderat den Botniska korridoren i det Europeiska stomnätet för järnväg. Botniska korridoren är den primära godstransportleden från Haparanda i norr till Bergslagen. Korridoren omfattar såväl en ny Norrbotniabana som ett utbyggt dubbelspår på Nya Ostkustbanan.
Järnvägen mellan Umeå och Luleå öppnar upp för ett expansivt näringsliv samtidigt som livsvalen ökar för människorna - att kunna arbeta och bo där man vill. Norrbotniabanan blir en viktig länk mellan norra och södra Sverige för fortsatt svensk tillväxt och blir en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet som binder samman de nordliga delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland med övriga Europa. Norrbotniabanans värde i form av samhällsnytta, miljövinst och kortare resetider går inte att ifrågasätta.
