Helsingfors och Tallinn är två huvudstäder som ligger så pass nära varandra, cirka åtta mil, att en tunnel skulle stimulera en gemensam arbetsmarknad med en befolkning på drygt 1,5 miljoner. Nu har seriösa planer tagit fart om att etablera en tågtunnel genom Finska viken, som skulle knyta ihop de båda huvudstäderna. Tågtunnelplanerna ska ses som en del i projekt Rail Baltica, järnvägslinjen, som ska binda samman Baltikum med Berlin via Polen.
Tusentals estländare pendlar veckovis för att arbeta i Finland, medan miljontals finländare reser till Estland för shopping och underhållning. Färjor mellan de två städerna transporterade förra året 8 miljoner passagerare, 1,2 miljoner bilar, 316 000 lastbilar och släpvagnar med mer än 3 miljoner ton gods.
Rail BalticaVisionen om en fast direktförbindelse från Helsingfors till Tallinn är snart 150 år gammal. I Harju läns arkiv finns ritningar från 1871 på en bro till Helsingfors, en bro som skulle hållas uppe med ballonger. Men det som verkligen fått upp intresset på nytt torde vara den nu högaktuella järnvägsförbindelsen Rail Baltica, en bana som sträcker sig från Tallinn till Warszawa med direktanknytning till slutstation Berlin. Det är denna länk som är anledningen till att tunneln har blivit så angelägen som den är nu. EU har garanterat Rail Balticas finansiering, då banan intar en prioriterad roll inom den Europeiska unionens transeuropeiska transportnät (TEN-T).Syftet med projektet är att länka Finland, de baltiska länderna och Polen med en järnväg samt förbättra förbindelserna mellan central- och östeuropeiska länder och Tyskland. Den totala järnvägsförbindelsen mellan Tallinn och Warszawa kommer att bli minst 950 kilometer.Baltikums spårvidd skiljer sig från det övriga Europa, ett arv från den forna Sovjeteran. Den nya Rail Baltica-förbindelsen kommer att vara såväl snabbtågsanpassad som spårviddsjusterad (dock inte helt fullt på den aktuella sträckan) till det allmäneuropeiska järnvägsnätet.Den första delen av Rail Baltica invigdes i mitten av oktober 2015 och består av en sträcka med 1 435 millimeters spårvidd från den polska gränsen till Kaunas i Litauen. Litauens premiärminister Algirdas Butkevičius och EU-kommissionären för Transport, Violeta Bulc, invigde den första färdiga delen av Rail Baltica med normalspår vid en ceremoni på Kaunas järnvägsstation.Resterande etapper av Rail Baltica skall börja byggas om några år och kan öppnas för trafik i mitten på 2020-talet. De tre baltiska länderna har fått drygt 440 miljoner euro av EU för planering av banan. När den är färdig så susar semi-höghastighetståg på avsnittet, med en hastighet på 240 km i timmen.Det har dock förekommit en rad problem i Estland och Litauen som har satt käppar i hjulet för projektets tidtabell: olika spårvidd, skyddade naturområden, besvärliga litauiska markägare med en lång och ståtlig historia och massgravar.Men projektets målsättning är byggandet av en fortlöpande järnvägssträcka från Tallinn i Estland till Warszawa i Polen med anknytning till Berlin. Förbindelsen passerar eventuellt den estländska kurorten Pärnu. Det finns även ett förslag om att uppföra sträckan längre österut och låta den gå via universitetsstaden Tartu.- Rail Baltic handlar också om vår säkerhet, säger Litauens vice transportminister Arijandas Šliupas och fortsätter:- Det är en strategisk fråga att få invånarna i de baltiska länderna att lära känna varandra bättre.
Tanken med Rail Baltic är att sammanbinda det idag relativt isolerade Baltikum och Finland med Centraleuropa.Det ska vara godsfrakterna som ska få projektet ekonomiskt lönsamt. Rail Baltica möjliggör överföring av stora mängder godstransporter i baltiska regionen och Polen från väg till järnväg. Det handlar bland annat om tungt gods som för närvarande transporteras i riktning mot Ryssland och sedan norrut med tunga lastbilar. När det gäller Polen tvingas tunga långtradare att använda de lokala vägarna och köra genom nordpolska byar.
Tunneln klar 2033?Det var som sagt Rail Baltica som satte igång tunneldebatten i Finland och det är den finska debatten som har gett vind i seglen för tunnelförespråkarna i Estland. Tunneln har dock ännu inte tagits på stort allvar i den allmäna estniska debatten. Men i år kommer det antagligen att ändras eftersom Finland tar frågan på ett så pass stort allvar och den estniska regeringen vill ta beslut om tunneln före nästa val år 2018.Tunneln kan enligt optimisterna vara klar redan år 2030, men på den estniska sidan anser många att detta inte är realistiskt. Dessutom kräver estländarna att Rail Baltic-förbindelsen är färdig före tunneln. En tunnel vidare norrut är ett logiskt nästa steg, menar man.Enligt en prognos gjord av det svenska teknikkonsultbolaget SWECO skulle ett tunnelbygge kosta mellan 9 och 13 miljarder euro och kunna vara klart år 2033.I Estland utgår myndigheterna ifrån att EU och Finland betalar för tunnelbygget ända fram till den estniska kusten. Estland vill betala för att ansluta tunneln med Rail Baltica-spåret.I september 2015 möttes ett 20-tal arkitekter från Finland och Estland i Tallinn för att gemensamt planera hur ett tunnelbygge kan genomföras. Mellan 8 miljoner och 20 miljoner passagerare väntas resa med tunneltåget per år, enligt prognoserna. Avståndet mellan Helsingfors och Tallinn är 80 kilometer och en järnvägstunnel mellan städerna skulle bli den längsta i sitt slag i världen.
AvsiktsförklaringNyligen skrevs en avsiktsförklaring mellan Finland och Estland, respektive Helsingfors och Tallinn under ett avtal som möjliggör fortsatt planering av tunnelprojektet.Avsiktsförklaringen handlar framförallt om ett ökat transportsamarbete mellan de båda ländernas huvudstadsregioner. I samarbetet ingår också ett potentiellt gemensamt biljettsystem för lokal trafik i Tallinn och Helsingfors. Förstudierna stöddes av både finska och estniska trafikmyndigheter. Beredning av studien genomfördes av Sweco i Finland, Estland och Sverige liksom av företagen Kohateam Oy och Finantsakadeemia OÜ
Var det bättre förr?Aalto-universitetet i Finland arrangerade nyligen en konferens under namnet ”Rail Baltica Growth Corridor”. Där presenterade fotografen Mikko Itälahti en reserapport som gav ett konkret inlägg i temat Rail Baltica. Han reste 2011 från Berlin till Helsingfors med de dåvarande förbindelserna och dokumenterade sin resa.För resan behövdes 7 tåg och 3 dagar; restiden för denna sträcka var på 1930-talet hälften så kort jämfört med i dag. Itälahtis fotografier av stationer och tåg av mångahanda slag och hans livade berättarstil fick konferensdeltagarna att dra på mun, men väckte också många tankar.- Den här reserapporten är ett utmärkt exempel på att alla förnyelser inte kräver stora ekonomiska satsningar utan man kan få till stånd mycket exempelvis genom att samordna tidtabellerna och genom annan omorganisering, sade direktören för Berlins stadsplanering Jürgen Murach och direktören för Litauens järnvägar Antanas Zenonas Kaminskas, samstämmigt.
