Färsk rapport om behovet av nya stambanor

Utbyggnaden av nya stambanor går för långsamt. Arkivbild

Samtidigt som persontrafiken på tåg har mer än fördubblats på 30 år går det långsamt med planering och utbyggnad av nya stambanor. Det undergräver förtroendet för järnvägen som transportmedel och försämrar Sveriges konkurrenskraft.

– Kapacitetsbristen på järnvägen får konsekvenser. Trängseln på spåren leder till hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem. För den regionala trafiken är det dessutom svårt att överhuvudtaget på plats på spåren. Idag är upp till en tredjedel av långdistanstågen försenade, säger Mattias Josefsson, vd Europakorridoren.

I rapporten ”Sverige behöver nya stambanor” redogörs för vad som har skett sedan Sverigeförhandlingen, då Sverigebygget, påbörjade sitt arbete 2014. När slutbetänkandet för förhandlingen lämnades in 2017 var beskedet att de nya stambanorna skulle stå klara år 2035, det vill säga tio år tidigare än regeringens uttalade ambition.

– Man kan konstatera att efterfrågan har ökat stabilt och kraftigt de senaste decennierna. Persontrafiken överträffar tidigare prognoser. Och allt tyder på en fortsatt kraftig ökning. Samhället behöver tillsätta de resurser som behövs för att möta efterfrågan.

Ambitionen med rapporten är att ge en lättöverskådlig blick över av kapacitetsfrågan och blicka framåt och ge stöd åt diskussionerna och förhoppningsvis det praktiska genomförandet av nya stambanor i Södra Sverige. I södra Sverige produceras hälften av Sveriges BNP och i Göteborg ligger Sveriges viktigaste hamn. Men inte bara Sveriges, 70 procent av Skandinaviens industrier och befolkning finns inom 50 mil från hamninloppet. Det är porten till Europa och världen, ovärderlig för inte bara svensk export, utan hela Skandinaviens.

Nya stambanor i södra Sverige ökar kapaciteten till Göteborgs hamn. Mer gods kan flyttas från lastbil till järnväg, med större säkerhet, förutsägbarhet och punktlighet som resultat. Det stärker exportkraften och den globala konkurrenskraften för svenskt näringsliv.

Det övergripande klimatmålet innebär noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det är ett tufft mål. Omställningen kan inte vänta. Med nya stambanor finns chansen att skapa ett klimatneutralt transportsystem innan det är för sent.