Ny forskning reder ut vad de senaste årens storsatsningar på kollektivtrafik lett till.
– Det är inte så enkelt som att man bara kan öppna en järnvägsstation och ge en vitaminboost, säger Helena Bohman, universitetslektor vid Malmö universitet som projektlett studien.
Forskarna har bland annat studerat miljardprojektet Citytunneln i Malmö. Befolkningen har ökat inom alla tre stationsområdena Malmö C, Triangeln och Hyllie. Pendlingen från Malmö C och Triangeln har visserligen ökat – men nivån är densamma som ökningen som skett i hela Malmö.
– Tillgång till pendling, kortare restid och större boendeytor ses förstås som attraktivt av många. I glesbefolkade områden långt från större arbetsmarknader ses ingen eller mycket begränsad effekt av nya stationer, säger Helena Bohman.
Men det räcker inte med en järnvägsstation, och inte heller är det alltid en sådan som behövs. Här manar Helena Bohman till viss eftertanke.
– Det är viktigt att anpassa investeringar. Spårbunden trafik som järnväg har hög kapacitet men också höga kostnader. Många orter vill ha en tågstation då det är lite status i det – men det är inte säkert det ger bättre effekter. Buss är billigare och når fler. Om målet inte är förtätning är buss ett alldeles utmärkt alternativ, säger Helena Bohman.
Studien har bedrivits inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Forskarna har studerat Citytunneln, Västkustbanan och jämfört två orter i Mellanskåne. I studien har även Magnus Andersson och Désirée Nilsson vid Malmö universitet samt Erik Johansson vid Lunds universitet medverkat.
