”Vi identifierar möjliga korridorer där järnvägen kan dras”

Sara Distner, Trafikverkets projektchef för höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Borås, summerar ett intensivt år och ser fram emot ett intressant 2016. Foto: Kasper Dudzik

I ett av Trafikverkets projektnyhetsbrev, ger Sara Distner, Trafikverkets projektchef för bygget av en dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås, en sammanfattning av projektet och vad som komma skall under 2016.

Trafikverket planerar en ny, dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Den nya järnvägen skapar möjlighet för snabbare resor mellan Göteborg och Stockholm, förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats och knyter Västsveriges två största städer närmare varandra.

Projektet är mitt inne i en planeringsfas och Sara Distner summerar vad som hänt i projektet under 2015.   – Det har varit ett oerhört intensivt år med många spännande möten, inte minst har vi haft mycket dialog med Västra Götalandsregionen och kommunerna längs sträckan. I projektet har vi arbetat med våra lokaliseringsutredningar och järnvägsplan samt medverkat i utredningar om den framtida trafikeringen. Vi har även arbetat aktivt i Trafikverkets övergripande arbete med de nya höghastighetsjärnvägarna, där vi tillsammans fått till en struktur som bäddar för god framdrift under 2016, säger Sara Distner och fortsätter. - Vi är just nu mitt uppe i ett omfattande planarbete längs sträckan från Almedal till Borås. Vi identifierar möjliga korridorer där järnvägen kan dras, men arbetar också med förslag på lägen för stationer och passager under eller över järnvägen. I anslutning till detta pågår också markundersökningar i området. Hur långt vi kommit i tidigare utredningar avgör detaljeringsnivån på arbetet.

Nyligen släppte Trafikverket en rapport om att utbyggnaden av höghastighetsjärnvägar kan bli dyrare än vad som tidigare framkommit. Sara Distner, ger här sin syn på saken i allmänhet och om hur kostnadsökningen kan komma att påverka hennes del av projektet i synnerhet.

– Den nya kostnadsbedömningen består av ett stort spann, mellan 190 och 320 miljarder. Jag vill understryka att vi är i ett tidigt läge där osäkerheterna är stora. Vi kommer att fokusera på de kostnadsdrivande posterna för att så snart som möjligt minska spannet.

Vad beror förändringen i kostnadsbedömningen på?– Det är tre huvudskäl: nya och mer preciserade tekniska krav på till exempel spårets utformning och bullerskydd, bättre och mer precisa beräkningsunderlag samt förändrat innehåll i projektet, till exempel hur stationer ska utformas.

Hur påverkas projekt Göteborg-Borås?– Vårt uppdrag är som tidigare att planera, projektera och bygga Mölnlycke-Bollebygd och att genomföra lokaliseringsutredningar för Almedal-Mölnlycke och Bollebygd-Borås. Vi kommer att i alla delar arbeta målinriktat för att hitta lösningar som minskar totalkostnaden.

Vad har du i kalendern efter jul- och nyårshelgerna?– I januari ska jag och kollegor från Trafikverket åka på en kunskapsresa för att lära oss mer om Kinas och Sydkoreas höghastighetsjärnvägar och träffa asiatiska leverantörer. Sedan ser jag fram emot att vi ska skicka ut lokaliseringsutredningen för Bollebygd-Borås på remiss i februari och därefter motsvarande för Almedal-Mölnlycke några månader senare.

– I vår ska vi också ha en leverantörsdialog med marknaden där vi tänker presentera vårt förslag på entreprenadstrategi. Det finns ett stort intresse för att vara med och projektera och bygga Sveriges första höghastighetsjärnväg och det ska bli spännande att höra hur svenska och internationella leverantörer ser på entreprenadformer, utbyggnadsordning och sociala villkor.Projektchefens önskelista för 2016:- Att vi skickat ut lokaliseringsutredningarna där vi redovisar möjliga korridorer för Almedal-Mölnlycke och Bollebygd-Borås på remiss.- Att vi presenterat förslag till spårlinje för Mölnlycke-Bollebygd.- Att vi utrett frågan om framtida trafikering.- Att vi genomfört fler samråd och informationsmöten.- Att vi hittat lösningar som innebär minskade kostnader för projektet.Källa: Trafikverket