När Infrastrukturkommissionen nyligen presenterade sin slutrapport låg fokus på alternativa finansieringar för att snabbare bygga ut infrastrukturen i landet. Kommissionen vill se ökade satsningar på infrastruktur men poängterade att det också handlar om effektivitet.– Tiden från att en idé till att bygget står klart och är redo att använda, kostar mycket pengar. Därför behövs regelförenklingar för att komma igång snabbare, poängterar Stefan Attefall, ledamot i Infrastrukturkommissionen och tidigare bostadsminister.
Infrastrukturkommissionen vill bredda diskussionen om finansiering, ägande och organisering av infrastruktur i Sverige och ska särskilt studera alternativ till traditionell anslagsfinansiering. I ljuset av t.ex. Sverigeförhandlingen och klimatutmaningarna vill kommissionen föreslå lösningar för hur vi kan få fram mer och smartare infrastruktur – snabbare än idag. Några konkreta projekt som exempel kommer att studeras och belysas. Infrastrukturkommissionen finansieras gemensamt av initiativtagarna MTR, NCC, PEAB, Ramböll, Skanska, Veidekke, KPMG och WSP.
Bygg järnväg för höghastighetståg mellan Stockholm och Oslo och satsa på fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Det är några av Infrastrukturkommissionens förslag till regeringen. – Det finns många fördjupningar i den här rapporten som vi kommer att ha nytta av i vårt fortsatta arbete, säger infrastrukturminister Anna Johannson (S).
Man vill också uppmuntra innovationsupphandlingar och öka antalet transportsträckor med trängselskatt och brukaravgifter. Pengarna ska satsas på nya projekt men också på underhåll av infrastruktur som redan finns i dag.
Att även se till redan befintliga vägar och järnvägar är viktigt för infrastrukturminister Anna Johansson. – Det mesta av infrastrukturen för transporter är redan byggd. Sen behöver vi komplettera, utveckla och ställa om. Det är viktigt att den befintliga infrastrukturen är tillgänglig och att människor och varor kan transporteras på olika sätt och inte bara titta på nyinvesteringar, säger Johansson.
Vidare vill kommissionen undersöka möjligheten till försäljning av vägar, järnvägar och va-system och där har pensionsfonder tidigare visat ett stort intresse för placeringar i infrastruktur. – Vi behöver göra väldigt stora omställningar i våra system genom att använda de vi har bättre men också bygga nytt och komplettera. Då är det viktigt att hitta former för det som hänger ihop med vår samhällsekonomi, menar Björn Hasselgren, ordförande för kommissionen. Det finns ett par specifika projekt som kommissionen vill använda som goda exempel på hur en alternativ infrastruktursatsning skulle kunna se ut, utan att i sak värdera genomförbarhet, miljöaspekt, tekniska lösningar och finansiering. Ett av dem är satsningen på höghastighetståg mellan Stockholm och Oslo som kommer att korta restiden till under tre timmar. För de 4,5 miljoner personer som bor i stråket mellan de båda huvudstäderna skulle detta naturligtvis bli en välkommen satsning.
Summan beräknas till 5,7 miljarder euro och det är spårinvesteringen som står för större delen av kostnaden. Intäkterna kommer från befintligt kapital från projektbolag (20 %) samt lån av externa aktörer (80 %). – Det är en fråga när den här järnvägen behöver byggas, inte om. Om Oslo hade varit en svensk stad hade vi aldrig accepterat en restid på över 7 timmar, säger Björn Sundin, socialdemokratisk lokalpolitiker i Örebro kommun som fanns i paneldiskussionen under slutseminariet. Vidare ser kommissionen på möjligheten till en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör (HH-leden) som en avlastning till Öresundsbron. En HH-led skulle underlätta pendlingen markant i Öresundsregionen och skapa stort regionalt värde för Helsingborg men också Malmö och Lund. Ett sätt att finansiera en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör skulle kunna vara en ägarväxling av Öresundsbron menar Björn Hasselgren, ordförande för Infrastrukturkommissionen.
Fem punkter som Infrastrukturkommissionen föreslår för regeringen: 1. Skapa en effektivare planeringsprocess. Genom ett ramverk för infrastrukturinvesteringar kan politiska avvägningar tydliggöras. Olika former för finansiering och organisering kan jämföras inför beslut om större projekt. Antalet innovationsupphandlingar bör öka. Det måste också finnas tillräckliga resurser för planering och tillståndsgivning i samband med infrastrukturinvesteringar.
2. Mobilisera ökade resurser. Utrymmet för AP-fonderna att placera i onoterade tillgångar och fast egendom, som infrastruktur, bör öka. En funktion i staten med uppgift att samordna och marknadsföra projekt för offentlig-privat samverkan bör inrättas. Användningen av brukaravgifter och trängselskatter som finansieringskälla för nyinvesteringar bör öka. Förutsättningarna för att sälja Öresundsbron och till exempel använda resurserna till en ny fast förbindelse vid Helsingborg-Helsingör bör utredas.
3. Se över regelverk och organisation. För att främja alternativ finansiering och organisation bör det utredas hur brukaravgifter kan tas ut i det befintliga vägnätet i samband med större underhållsåtgärder och nyinvesteringar. Upphandlingsmyndigheten bör stödja utvecklingen av innovationsavtal och arbeta fram standardavtal för offentlig-privat samverkan. Dessutom bör ett kompetenscentrum för forskning och annan kompetensuppbyggnad om alternativa former för effektivare samhällsbyggnad inom infrastrukturområdet skapas.
4. Ställ om med styrmedel och innovationer. Ändra lagstiftningen så att brukaravgifter och trängselskatter i högre grad kan baseras på trafikflöden i realtid, snarare än fasta klockslag. Det ger en effektivare trafik. Driv på elektrifieringen av vägnätet, bland annat genom satsningar på större testanläggningar. Även arbetet med omställningen av fordonsflottan genom stöd till utveckling av förnybara bränslen och laddinfrastruktur bör intensifieras. Dessutom bör möjligheterna till distanskommunikation förbättras för att minska behovet av resor.
5. Modernisera regleringen av va-systemen. Utan att ge avkall på folkhälsomålet, som är grunden för dagens lagstiftning, bör förutsättningarna för att anpassa va-lagstiftningen enligt samma principer som gäller för el- och fjärrvärmemarknaderna prövas. Dessutom bör förutsättningarna för att ägarväxla va-infrastruktur utredas.
Kommissionen består av följande ledamöter:
- Björn Hasselgren, ordförande, teknologie doktor KTH
- Stefan Attefall, tidigare bostadsminister (KD)
- Pia Kinhult, tidigare regionråd (M)
- Allan Larsson, tidigare finansminister (S)
- Maria Wetterstrand, tidigare språkrör (MP)
Kommissionens sekretariat utgörs av Paues Åberg Communications där Allan Åberg, partner, fungerar som sekreterare.
