Ådalsbanan klar - men försenad trafikstart

Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Kramfors via Timrå och Härnösand. Nu har 13 mil av Ådalsbanan, från Sundsvall till anslutningen till Botniabanan norr om Nyland, rustats. På bilden: Ådalsbanans bro över Älandsfjärden. Foto: Marie Lundqvist, Trafikverket.
Timrå station står i dag öde i väntan på Ådalsbanans öppning. Foto: Christer Wiik

Den 13 mil långa ”nya” Ådalsbanan mellan Kramfors - Sollefteå Flygplats och Sundsvall skulle ha öppnats för trafik december 2011, men bland annat på grund av leveransförseningar av trafikstyrningssystemet ERTMS kan den reguljära tågtrafiken inte komma igång förrän i augusti 2012. Dock kan begränsad trafik på banan starta redan i april. Det är ytterligare en försenad leverans av en etapp av det nya trafikstyrningssystemet ERTMS som ligger bakom den framflyttade trafikstarten. Systemet är gemensamt för Europa och ger möjlighet till smidig trafik över nationsgränserna, ökar kapaciteten med bibehållen säkerhet och det minskar på sikt känsligheten för störningar. I övrigt har Ådalsbanan tidplan hållit. Broar, räls och kontaktledningar samt nya resecentrum har varit klara för att tas i bruk enligt ursprunglig invigningsplan. Tågtrafiken på Ådalsbanan kommer alltså igång först under 2012, istället för i december 2011 som tidigare planerat. En begränsad trafik kan starta i april och full trafik kan sätta igång augusti 2012. – ERTMS är ett lagkrav och det är ett komplext system där Ådalsbanans speciella förhållanden med många plankorsningar också kräver särskild systemutveckling. Det är ett mycket tråkigt läge, men vi kan inte forcera arbetena mer och vi vill inte heller släppa in trafik innan vi kan erbjuda tillräcklig kvalitet, sade Ingemar Frej, chef för Trafikverkets Region Mitt, i samband med att myndigheten tog besked om att flytta fram nya Ådalsbanans invigning. 29 km ny järnväg Det var 2003 som upprustningen av Ådalsbanan påbörjades och förutom ombyggnader har 29 km ny järnväg byggts. När trafiken släpps på under nästa år gynnas inte enbart persontrafiken på sträckan Stockholm – Norrland. Den norrländska industrin kommer att få runt 20 procent billigare frakter, snabbare leveranser och bättre vagnomlopp. Längs hela bandelen är det helsvetsad räls, som klarar 25 tons axellast. Det innebär att godstågen från övre Norrland, efter Ådalsbanans öppnande, kan ta laster på 1 400 ton mot dagens 900 ton. En förändring som kommer den norrländska industrin till godo. För att trafiken ska flyta smidigt har ett stort antal mötesplatser byggts längs sträckan Kramfors - Sollefteå flygplats och Sundsvall.Kopplas ihop med Botniabanan och Ostkustbanan Från trafikstarten kommer det på Botnia- och Ådalsbanan att gå minst 24 persontåg mellan Umeå och Sundsvall, där bandelarna inlemmas med Ostkustbanan mot Stockholm. Till detta ett stort antal godståg då bansträckan Umeå – Sundsvall dels blir kortare än stambanan, dels tillåts högre tågvikter. Kostnaden för upprustningen av bandelen beräknades till 6,6 miljarder kronor i 2007 års penningvärde.Åtta nya tunnlarEfter upprustningen har bandelen nio tunnlar varav åtta är nybyggda. De sistnämnda har en total längd på 14 km, varav den längsta är Krokbergstunneln norr om Härnösand. Den tunneln mäter 4 540 meter medan den intilliggande service- och räddningstunneln är 200 meter kortare. Parallellt med byggande pågick även drivning arbets- och spårtunnlar av intilliggande Bjässholmstunneln. Samtliga sträckans tunnlar har Lastprofil C, vilket innebär en genomfart på högst 250 km/timme. Samtliga tunnlar ligger på den nya sträckningen mellan Härnösand och Kramfors – Sollefteå flygplats, där Botniabanan och Ådalsbanan möts. Under byggtiden av tunnlarna har närmare tre miljoner kubikmeter bergkross fraktats bort. Lemminkäinen har varit huvudentreprenör i de flesta tunnelentreprenaderna inklusive inredning. Några av de viktigaste tunnlarna i bygget har varit: Kroksbergtunneln 4 540 m, Bjässholmentunneln 3 490 m Snarabergtunneln 2 400 m, Hallbergtunneln 790 m, Utansjötunneln 300 m. Totalt drev bolaget 22 km tunnlar inklusive räddningstunnlar under en 34 månads period mellan år 2007-2009. Ny bandelFrån Härnösand station och upp till Veda vid Högakustenbron på Ångermanälvens södra strand är det en helt ny bandel. Strax innan bron kommer tågen ut i dagern efter att, från Härnösand räknat, passerat sträckans sjätte tunnel. Från Veda vidtar den gamla upprustade spårsträckningen de drygt 3 milen till Bollsta norr om Kramfors. Från Bollsta samhälle har en åtta kilometer lång ny bandel byggts och den går genom två tunnlar till Västeraspby, där Botniabanan ansluter vid Kramfors – Sollefteå flygplats. Det är den andra flygplatsen i landet, som utöver Arlanda har tåganslutning. Här är planerat ett sammanhållet trafiksystem mellan tåg, buss och flyg. Norrtåg, som via operatören Botniatåg ska trafikera bandelen Umeå – Sundsvall, kommer att angöra flygplatshållplatsen två gånger per dag i vardera riktningen. Något som ger möjlighet för boende i exempelvis Härnösand och Örnsköldsvik att ta tåget till Kramfors och därifrån flyget till Gällivare eller Stockholm. Ådalsbanan får vid flygplatsen fortsatt anknytning västerut på det gamla spåret till kommer upp till Sollefteå och Långsele och där möta stambanan. 785 m lång järnvägsbroJärnvägssträckans längsta järnvägsbro är den 785 meter långa bron över Älandsfjärden strax norr om Härnösand. En samverkansbro som vilar på 14 stöd och den byggdes samtidigt från både norr och söder. Stöden i det 18 meter djupa vattnet utfördes med förhöjd grundläggning, som dragförankrades i berg och till varje stöd användes 12 – 16 stålrörspålar. Brons segelfria höjd är 18 meter vid normalvattenstånd. Betongfarbanan vilar på en stålbalk, som skarvades ihop på plats och lanserades ut. Söder om Härnösand till Sundsvall har bandelen uppgraderats. Ett stort antal vägövergångar har byggts bort men trots, att 75 procent av dem är borta finns ett 40- tal kvar. Något som har påverkat installationen av det nya trafikstyrningssystemet ERTMS. (Se separat artikel). Nytt resecentrum i Kramfors Upprustningen av bandelen har inneburit att Kramfors har fått ett helt nytt resecentrum med nya perronger och digitala skyltar för både ankommande- och avgående tåg samt för busstrafiken. Utöver detta har både perronger, spår och elledningar bytts ut liksom den gamla järnvägsbron i stål över Kramforsån. Förbättringarna av Ådalsbanans status genom Kramfors fick en totalkostnad på runt 200 miljoner kronor. I summan ingår förutom ny stationsbyggnad, fordonsplatser för bussar, bilar och taxi samt lokaler för Bussgods. Ett problem för dåvarande Vägverket var en överfart för söderifrån kommande trafik från Riks 90 till nya resecentrum och stadens affärscentrum. Lösningen blev en pelarbro över både Riks 90 och järnvägen. Brons höjd är åtta meter och passerar endast 30 meter från kyrkans församlingsgård. Förutom bullerskydd fick församlingen en helt ny utelekpark för områdets yngsta.– Botniabanan och Ådalsbanan betyder mycket för regionen, säger kommunalrådet Mikael Melander, Kramfors. Geografiskt får vi ett arbetsmarknadsområde, som når runt 250 000 invånare inom en timma. Förhoppningen är, att banorna ska leda till en stabilisering av kommunens invånarantal.Stationshus från 1893I Härnösand har det gamla stationshuset från 1893 rustats upp och målats om för resenärernas service. Den gamla byggnaden kostade vid uppförande och inklusive ett godsmagasin 13 500 kronor. Det grandiosa huset har renoverats och med tillhörande elektronik och hissar stannade kostnaderna på 100 miljoner kronor för det 118 år gamla järnvägsområdet. I summan ingår även kostnaderna för bussanslutningar och en ny parkeringsplats. Det gamla lokstallet har rivits och den gamla vändskivan har monterats ner och återuppstått på Naturmuséet Mannaminne på Nordingrå. Förutom sänkning av banprofilen för anpassning till spåret genom Murbergstunneln har även en bullervall byggts förbi den befintliga Folkhögskolan. Ett problem med utgrävningen av stationsområdet var alla kända och okända vatten- och avloppsledningar och ett stort antal okända el- och telekablar från en svunnen tid. Den nu upprustade bandelen har en lång historia bakom sig. Första delen av banansträckningen Härnösand – Sollefteå stod klar 1893 och den förlängdes sedermera till Långsele. Bandelen har länge fört en tynande tillvaro med endast tillfällig trafik. Det var först när planerna på Botniabanan mellan Umeå och Kramfors kom upp, som en upprustning av Ådalsbanan väcktes till liv. En behövlig teknisk upprustning vad gäller både fart och säkerhet behövdes. Nu fick inte dåvarande Banverket tillräckligt med pengar, varför upprustningen av Ådalsbanan, i ett första skede, blev minst ett år försenat.Timrå upprustatÄven Timrå station, första stationen efter Sundsvall, har nu rustats upp.  – Allt är klart med stationen, nu väntar vi in tågen, säger Ronnie Söderlund, förvaltningschef på kultur- och teknikförvaltningen, Timrå kommun, tillika projektansvarig för Timrå Resecentrum. Timrås kommun del i resecentrumprojektet har bland annat varit att uppföra nya parkeringsplatser (långtids och korttids), bussanslutningar, väderskydd, cykelställ m.m. Trafikverket, dåvarande Banverket, har i sin tur i samband med bolaget SCA byggt om och förlängt räls till bolagets massaanläggning, Östrandsfabriken. Söderlund beklagar naturligtvis förseningen av Ådalsbanan, men vill samtidigt inte måla upp för stora förhoppningar om ökad lokalt tågpendlade till det närliggande Sundsvall. – Nuvarande sträckning är tyvärr för långsam på denna sträcka, så bussen kommer nog fortsättnings vis att dominera i den korta regionala kollektivtrafiken, spår Ronnie.  Det är på lite längre sträckor som han tror att tåget kommer locka till sig nya resenärer och han ger här ett exempel. – Många Sundsvall/Timråbor kan nog tänka sig att ta tåget till Örnsköldsvik för att se Norrlandsderbyt Modo-Timrå, säger han. Sundsvall behöver integrera regionalbussarna Även Sundsvall kommer i framtiden att behöva rusta upp sin station med omnejd.– Stationen behöver integreras bättre med i synnerhet den regionala busstrafiken som idag utgår från en annan terminalbyggnad i en annan del av Sundsvall, säger Cecilia Göttinger Byström, ekonomisk förvaltare på Jernhusen och nämner även åtgärder som behövs för själva tågstationen. – Plattformarna är idag väldigt smala och behöver därför breddas och interiört behöver stationen rustas upp. Men exteriört får man inte göra så mycket eftersom det är ett byggnadsminne skyddat av Länsstyrelsen och inga förändringar får göras av byggnadens fasader. Vid sidan om byggnaden behövs däremot nya lokaler och kontor för alla operatörer och andra verksamma i området.Enligt Cecilia finns det idag dock ingen bestämd tidsplan eller budget för byggandet av Sundsvall resecentrum.  Minimerat bullretEn viktig fråga för många närboende längs banans sträckning har varit bullret. Mätningar har gjorts och åtgärder vidtagits och upp mot 10 000 fönster har bytts ut i närmare 2 000 fastigheter. Förutom inlösen av hus har cirka 300 fastigheter längs banan fått bullerskydd vid uteplatserna. När tågtrafiken är igång, kommer Trafikverket att göra kontrollmätningar. Överskrids nivåerna för beslutad bullergräns då kommer ytterligare åtgärder att vidtas.Nya resmönster väntarDen persontrafik som har berörts av förseningen är den regionala tågtrafiken mellan Umeå och Sundsvall samt SJ:s dagtåg mellan Stockholm och Umeå, som istället får vända i Sundsvall. Nattågen till övre Norrland får i väntan på Ådalsbanan istället gå på stambanan där det dock är mycket trångt och svårt att hitta tåglägen. Den nuvarande pendeltågstrafiken på Botniabanan mellan Umeå och Örnsköldsvik påverkas däremot inte utan fortsätter planenligt. – Vi har påverkats ganska hårt, förlängningen av Ostkustbanan är en av Sveriges mest lönsamma sträckor och inte minst på sträckan Sundsvall- Umeå finns många resenärer, säger olle Tiderman, teknisk chef på Norrtåg, det bolag som har handlat upp trafiken på såväl Ådalsbanan och Botniabanan. På den drygt 30 mil långa sträckan mellan norrlandsmetropolerna Sundsvall och Umeå, har staten och regionen ett avtal om att genomföra 12 dubbelturer per dag. SJ kommer att, när Ådalsbanan öppnar, trafikera Stockholm-Umeå via bland annat Sundsvall med sina nya tågflotta SJ 3000. Medan Norrtåg via trafikoperören Botniatåg kommer att driva den regionala trafiken över Ådalsbanan och Botniabanan, Sundsvall-Umeå. Här kommer Alstoms Coradiatåg som redan nu trafikerar mellan Örnsköldsvik-Umeå på Botniabanan att användas. Ny dragning Härnösand – Sundsvall?Även fast man nu rustat upp Ådalsbanan och byggt om vissa deletapper, är delar av banan ändå i dåligt skick, så tillvida att den är kurvig och har låg kapacitet på sina håll. Till exempel är dagens sträckning Härnösand – Sundsvall 13 km längre än E4. Trots upprustningen av denna bandel kommer den fortfarande vara en flaskhals. Diskussioner togs därför upp redan för ett par år sedan om en ny dragning och som då beräknades till åtta miljarder kronor.Tankegången är, att staten satsar 90 procent av kostnaderna och resterande summa fördelas mellan länsstyrelsen, landstinget, kommuner eller lokalt näringsliv. I en förstudie har tre alternativa korridorer tagits fram för en ny dragning. En kommande järnvägsutredning beräknas till 15 miljoner där 12 miljoner skall utgöra ett extra statligt bidrag och resterande fördelas på Trafikverket, Länsstyrelsen, Landstinget och de tre berörda kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand.