Norges längsta järnvägstunnel banar väg för framtidens snabbtåg

Karta över den kommande Follobanans sträckning i rött. Den svarta linjen är den existerande Østfoldbanan. Karta Jernbaneverket

Follobanan är ett av de största kollektivtrafikprojekten i Norges historia.  Det handlar om att bygga ett 22 kilometer långt dubbelspår mellan Oslo och Ski, varav 20 kilometer förläggs i tunnel. Projektets sista etapp färdigställs 2021.

Sträckan mellan Oslo centralstation och Ski, sydöst om den norska huvudstaden, är en av Norges mest tättrafikerade och befolkningskurvan i denna region väntas även stiga och därmed även antal pendlingsresenärer. Fram till år 2025 väntas antalet dagliga resenärer på sträckan öka med 11 000, vilket motsvarar en sjuttioprocentig ökning under rusningstid.

Stärker såväl kollektivtrafiken som godstrafiken

I dagsläget sker tågtransporterna mellan de två nämnda knutpunkterna via Østfoldbanan, som i dagsläget är hårt ansträngd. När Follobanan står klar ska den, i samspel med Østfoldbanan, öka framkomligheten och punktligheten samt förkorta restiden för kollektivtrafiken i regionen. Tanken är att Follobanan, 22 kilometer nytt dubbelspår från Oslo centralstation till knutpunkten Ski, ska stötta och bidra till regionens expansion och dessutom bidra till att fler kan ställa bilen och istället välja tåget.

Den bidrar också till att förstärka kapaciteten för godstrafiken. Jernbaneverkets målsättning är att Follobanan ska bidra till att öka andelen godstransporter på tåg.

Projektet omfattar dessutom byggnationen av nya Ski station samt omfattande upprustningsarbeten av Oslo Centralstation med omnejd.

250 kilometer i timmen

Tunneln byggs för hastigheter på uppemot 250 kilometer i timmen, vilket skapar möjlighet till en halverad restid mellan Oslo centralstation och Ski station, från 22 till 11 minuter.

Follobanan blir även en del av InterCityutbyggnaden som ska utgå från Oslo och löpa söderut. Detta medför att Follobanan i framtiden kan bli en utgångssträcka för höghastighetståg till kontinenten.

Stenmassor återanvänds

Under hösten 2013 inleds de förberedande arbetena i projektet, medan huvudentreprenaden påbörjas 2014/2015. Jernbaneverkets ambition är att i största möjliga mån tillämpa totalentreprenader i projektet. Byggnationen av Follobanen beräknas generera mellan 10 och 11 miljoner ton stenmassor under en tidsperiod på drygt 3,5 år. För att minska projektets miljöpåverkan uppmanas entreprenörerna att i så hög utsträckning som möjligt återanvända dessa stenmassor. De ska bland annat användas till att producera cement som ska användas i samband med tunnelkonstruktionen. För att minimera transporterna av stenmassor fraktas merparten till anläggningsområdet på Åsland, som ligger i anslutning till E6.

Arbetsområde etableras i Åsland

På grund av projekt Follobanans omfattning och det faktum att dess sträckning dras genom ett   storstadsområde, har man varit noggrann med valet av de stora arbetsplatsområdena.

- Här vid Åsland kan vi etablera ett stort arbetsområde utan alltför många grannar nära inpå, säger Anne Kathrine Kalager, assisterande projektdirektör för Follobanen på Jernbaneverket.

Delar av Follobanens sträckning passerar även Middelalderparken i centrala Oslo, som betingar ett högt kulturhistoriskt värde. Jernbaneverket har därför nått en överenskommelse med det norska Riksantikvarieämbetet som reglerar hur parkområdet ska skyddas i samband med byggnationen.

TBM driver största delen

19,5 kilometer av tunneln ska borras med fyra tunnelborrmaskiner. Jernbaneverket valde TBM-tekniken eftersom den ansågs vara det mest kostnadseffektiva och tidseffektiva alternativet. Tekniken anses också generera en lägre störningsnivå under byggperioden. Vid Åsland ska två tunnelborrmaskiner borra tunnlarna söderut mot Ski. Två andra tunnelborrmaskiner borrar norrut mot Oslo, där den sista tunnelsträckningen dock ska drivas med hjälp av traditionell borrning och sprängning.

- Vi har gjort en omfattande utredning med experter på såväl traditionell sprängning och experter på tunnelborrning. De rekommenderade en kombination av TBM-borrning och sprängning, avslutar Anne Kathrine Kalager.