Tidigare i år fick Trafikverket uppdraget av regeringen att utreda hur stort kapacitetsbehovet egentligen är på den svenska järnvägen, samt komma med förslag på åtgärder för att komma till rätta med problemen. Delrapporten som släpptes i dagarna presenterades på Nordic Rail av bland annat Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon, tillika ansvarig för Kapacitetsutredningen.
Delrapporten fokuserar enbart på järnväg och mellan 2012 och 2021 vill Trafikverket att ytterligare 38 miljarder kronor satsas.
Trafikverket har bland annat tittat på hur nuvarande system kan utnyttjas på ett bättre sätt, samt vilka nyinvesteringar som behövs. Trafikverket föreslår att pengarna till underhåll ökar med hela 58 procent under planperioden.
– Det absolut viktigaste är att vi satsar på underhåll och ökade reinvesteringar, säger Lena Erixon och påpekar samtidigt att man måste satsa mer på förebyggande underhåll, alltså innan trafikanläggningarna går sönder. Hon jämför här med Schweiz, där man satsar 80 procent av underhållskostnaderna på just det löpande underhållet.
Även om nyinvesteringen inte är det Trafikverket prioriterar främst, finns det med som en viktig del. Sammantaget föreslår Trafikverket att nyinvesteringar på 13 miljarder kronor görs. På drift och underhåll bör 23 miljarder satsas och på trimning 2 miljarder. Totalt alltså 38 miljarder kronor utanför nuvarande nationella plan. I utredningen pekas flera sträckor ut som prioriterade och vilka satsningar bör tidigareläggas.
I Kapacitetsutredningen föreslås också olika styrmedel för att på så sätt kunna utnyttja järnvägen ännu bättre. Ekonomiska och administrativa styrmedel, till exempel successiv tilldelning på spåren, bör införas. Men även kvalitetsavgifter där den som orsaker förseningen på spåret får betala.
På seminariet under mässan kommenterade även Per Bondemark, logistikchef på SSAB och vice ordförande för Näringslivets Transportråd, delrapporten. Han menade att Trafikverket i stort sett kommit till samma slutsats som industrin. Däremot var han noga med att stryka under att spaden måste sättas i jorden nu, det är en fråga om konkurrenskraft för svensk industri att järnvägen fungerar.
– Vi har påtalat att tempot måste upp. Kapacitetsproblemen är en realitet för oss idag. Vi föreslår därför att Trafikverket själva får en stor summa pengar att disponera för att alla beslut inte ska behöva malas i den politiska kvarnen först, sade Per Bondemark.
Hela Kapacitetsutredningen ska vara klar 30 april 2012. Då kommer den även att innehålla en del som omfattar perspektivet 2050. Bland annat ingår då ett tydligt uppdrag att utreda höghastighetsbanor. Uppdraget från regeringen utökades dessutom nyligen. Den slutliga Kapacitetsutredningen ska även omfatta sjöfart, luft och väg och Trafikverket ska då på motsvarande sätt som för järnvägen utreda kapacitetsbehovet och lämna förslag på åtgärder i ett kortare och längre perspektiv.
