Kommunikationsminister Anne Berner och Estlands ekonomi- och infrastrukturminister Kadri Simson träffades i Helsingfors den 30 november 2018. I mötet deltog också Helsingfors stads borgmästare Jan Vapaavuori och Tallinns biträdande borgmästare Andrei Novikov.
Finland och Estland är eniga om att fortsätta utredningen om en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn. Tunneln måste planeras noggrant och i samarbete mellan parterna.
Finlands kommunikationsminister Anne Berner konstaterar att en tunnel skulle ha ansenliga ekonomiska och sociala verkningar.
- En tunnel mellan Helsingfors och Tallinn skulle vara av stor betydelse för hela Europa. Tillsammans med Rail Baltica kan tunneln bli en snabb förbindelse till Centraleuropa och också till Asien. I projektet behövs mycket god planering och gediget bakgrundsarbete, och detta ska ske i alla faser ske i nära samarbete med Estland, säger minister Berner.
- Estland och Finland är båda kända i världen för digitala innovationer och högklassig utbildning. Jag tror att vi kan komma långt tillsammans och stärka varandras konkurrenskraft. En fast förbindelse mellan våra länder skulle ge ett starkt stöd åt ökad mobilitet t.ex. i fråga om arbetskraft, utbildning och hälsovård, säger Estlands ekonomi- och infrastrukturminister Kadri Simson.
Vid sammanträdet var Finland och Estland eniga om följande:
- Projektet bör föras vidare i samarbete mellan finska och estniska staten samt städerna Helsingfors och Tallinn.
- Tunnelprojektet är ett sätt att främja tanken om tvillingstäder och skapa en allt mer koncentrerad gemensam arbetsmarknad för Helsingfors och Tallinn. Tillsammans kan Helsingfors och Tallinn bilda ett ekonomiskt område med ca 1,5 miljoner invånare.
- Helsingfors–Tallinn-tunneln måste planeras så att den på ett optimalt sätt sammanlänkas med det övriga transportsystemet. Dessutom bör den planeras som en del av både kollektivtrafiken och gods- och persontrafiken.
- Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn är ett omfattande projekt och för att genomföra det behövs finansiering från många olika källor. Vid sidan av EU-medel behövs finansiering från den privata sektorn och staterna.
- Miljöministerierna i Finland och Estland anser att det är viktigt att koordinera bedömningen av miljökonsekvenserna i de båda länderna. Detta kan ta ca 5–6 år.
- För att tunneln ska stärka huvudstadsregionens och hela landets internationella konkurrenskraft och globala tillgänglighet är det viktigt att det når knutpunkterna i det nuvarande transportsystemet och sammanlänkar de två största städerna, Helsingfors och Tallinn. Endast på detta sätt kan vi säkerställa att den ekonomiska nyttan och de andra fördelarna blir verklighet, konstaterar Helsingfors stads borgmästare Jan Vapaavuori.
- Vi har redan nu många gemensamma projekt för att främja tanken om tvillingstaden Tallinn-Helsingfors. Snart är det möjligt att tala om integrerade offentliga tjänster, såsom gemensamma trafik- och transporttjänster. Tunneln skulle vara ett enormt steg framåt. I och med den skulle Talsinki kunna bli ett av de ledande ekonomiska centren i Östersjöregionen, säger Tallinns biträdande borgmästare Andrei Novikov.
Finland beredd att bli delägare i det samföretaget bakom Rail Baltica
Kommunikationsminister Anne Berner berättar att Finland är allt mer engagerad i Rail Baltica.
- Rail Baltica är en viktig ny rutt för transporter från Finland till de centrala marknaderna. Finland bereder sig på att gå med i RB Rail AS, det samföretag som koordinerar Rail Baltica, för att påskynda projektet, konstaterar Berner.
Finland har likväl ställt vissa villkor för att gå med i företaget. Samföretaget RB Rail AS bör koordinera alla ärenden som gäller hela projektet, till exempel EU-finansiering. Konkurrensutsättningar bör göras utifrån anvisningar som garanterar öppenheten i upphandlingarna. Bolagets ledning och förvaltning bör vara professionell.
Fakta om Rail Baltica:
- Rail Baltica är ett transportprojekt för att bygga en järnväg från Warszawa via de baltiska länderna till Tallinn. Rail Baltica hör till det transeuropeiska transportnätets (TEN-T) stomnät.
- Kostnaderna för järnvägen Rail Baltica uppskattas till ca 6 miljarder euro, av vilket största delen finansieras med anslag från EU:s sammanhållningsfond
- Hittills har bolaget finansierats med årliga höjningar av aktiekapitalet. Bolagets aktiekapital är ca 8 miljoner euro. Finlands andel av detta skulle vara 25 procent.
