Att leda projekt och processer anses vara en svensk specialitet. I en ny studie från Vinnova av Sverigeförhandlingen om höghastighetsjärnvägar kartläggs ett exempel på innovativ samhällsplanering.
Fungerar svensk samhällsplanering i en tid med avregleringar, striktare upphandlingsregler och uppdelning i beställare och utförare? Frågan är högaktuell – inte minst med tanke på investeringsbehoven inom infrastruktur och bostäder.
Mot den bakgrunden presenterar Vinnova nu studien ”Slimmat, snabbt, svenskt – en studie av samverkan och ledarskap i Sverigeförhandlingen om höghastighetståg 2016-2017”. Rapporten kartlägger Sverigeförhandlingens arbete med kommuner och regioner runtom i södra Sverige.
Sverigeförhandlingen tillämpade en modell med så kallad förhandlad infrastrukturplanering. Efter endast 17 månader av förhandlingar slöts principavtal om höghastighetsjärnvägar inklusive stationer, spårvägslinjer, elbussnät och 300 000 bostäder. Senare i vår ska regeringen ta ställning till om banorna ska byggas. Oavsett om så sker eller inte anses Sverigeförhandlingen har presterat goda resultat.
Framgångsfaktorerna var enligt rapporten lång förberedelsetid, flexibilitet, regional samverkan, mobilisering av andras resurser, djärva visioner och maximalt utnyttjande av utredningens handlingsutrymme. Dessa framgångsfaktorer stämmer enligt forskningen väl överens med typbeteenden i svenskt ledarskap generellt.
Rapportförfattaren Pär Isaksson, med en bakgrund som journalist, utredare och kommunikationschef inom järnvägsindustrin, pekar även på möjliga tillämpningar av lärdomarna från Sverigeförhandlingen inom andra områden, exempelvis när det gäller utveckling och främjande av svenskt ledarskap och innovationsförmåga.
