Just nu genomförs ett omfattande gränsöverskridande järnvägsinfrastrukturprojekt i Europa. Rail Baltica är en exceptionell händelse.
- Det handlar inte bara om ett århundradeprojekt för Estland, Lettland och Litauen, utan berör också hela Nordösteuropa. Det är ett projekt som kommer att förändra karaktären hos många regioner för alltid, förklarade Baiba Rubesa, Rail Balticas chefkoordinator och implementerare för tidskriften Global Railway Review.
- Det unika med detta gränsöverskridande infrastrukturprojekt är att det berör tre - och eventuellt även fem – andra EU-länder däribland Polen och Finland, som har valt att också bli aktieägare i projektet, tillade Baiba Rubesa.
Baltic Rail, som projektet egentligen kallas på engelska, är avsett för passagerar- och godstransporter. Tekniskt sett kommer detta megaprojekt att förses med en europeisk indikator, en elektrifierad höghastighetsanslutning från Tallinn via Pärnu till Riga. med ett stopp vid Riga flygplats. Sedan löper sträckan till Panevezys och Kaunas (med anslutning till Vilnius) till den litauisk- polska gränsen. Polen bygger sin Rail Baltica- sträcka från Warszawa via Bialystock och Elk med anslutning till den litauiska gränsen.
Rail Baltica är dock mycket mer än ett infrastrukturprojekt: Det upprättas en ny ekonomisk korridor i Nordösteuropa som kommer att påverka många aspekter av vår nuvarande livsstil. Under det kommande årtiondet ska Rail Baltica påverka områden som hittills var belägna utanför passagerar- och fraktmobilitet. Nu kommer dessa områden att utveckla ökad ekonomisk verksamhet, logistik, miljö, sysselsättning och utbildning, digitalisering och innovation samt säkerhet.
De flesta av dessa områden är tätt sammankopplade och kommer att genomgå förändringar som är svåra att prognosticera om idag. Det kan emellertid konstateras att tillgången till modern infrastruktur är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att generera rikedom och konkurrenskraft i de baltiska länderna.
Rail Baltica blir mer än en fysisk järnvägslinje. Den norrgående utvidgningen av denna korridor banar väg för framtida förbindelser med den framväxande arktiska korridoren, särskilt med tanke på de lukrativa utsikterna för byggandet av en alternativ nordlig rutt mellan Europa och Asien.
Vidare korsar den nordbaltiska korridoren med Östersjön-Adriatiska korridoren i Warszawa, vilket skapar möjligheter till ny utveckling av utbudskedjan mellan Östersjön och Adriatiska havet, som förbinder Baltikum med södra europeiska marknader. På samma sätt ska Rail Baltica kunna stärka synergieffekterna mellan nord-syd och väst-östra fraktflöden, vilket skapar nya möjligheter till överföring och logistikutveckling längs de europeiska och asiatiska järnvägskorridorerna.
Enligt Rail Baltica Global Cost-Benefit Analysis (CBA) som utarbetades nyligen av Ernst & Young Baltic Ltd (EY) beräknas cirka 57 procent av alla godsvagnar på den nya järnvägen gå i transit, i första hand på grund av Finlands handel med resten av EU.
För det andra kommer Rail Baltica att användas för omlastning mellan resten av EU och de oberoende staternas samvälde (CIS). Det återstående godsflödet kommer att bestå av export och import från och till de tre baltiska staterna. Sammantaget uppskattas Rail Balticas fraktpotential till ca 13 miljoner ton år 2030, 13.5 miljoner ton år 2035 och cirka 16 miljoner ton år 2055.
Denna nya ekonomiska korridor handlar emellertid inte bara om frakt. Samtidigt som den nya infrastrukturen kommer att sätta Baltikum på den europeiska järnvägslogistikkartan uppstår massiva möjligheter till värdeskapande utveckling, utöver själva infrastrukturen i form av sekundära ekonomiska fördelar som kommersiell fastighetsutveckling, återuppbyggnad av nedgångna stadsområden, privat spin-off-investering, ny företagsbildning, tekniköverföring och innovation, turismutveckling och andra katalytiska effekter.
Dessa faktorer kommer också att forma nya passagerarvanor och möjligheter för privatpersoner.
Enligt en låg uppskattning visar att 3,5 miljoner passagerare kan komma att kunna använda rutten år 2030, 4,0 miljoner passagerare år 2035 och cirka 4,7 miljoner passagerare år 2055.
Av dessa kommer 46 procent att vara point-to-point resenärer. 36 procent av de baltiska resenärerna och 19 procent utombaltiska resenärer.
- Människornas livskvalitet förbättras när de ges möjlighet att utnyttja moderna höghastighetsanslutningar som erbjuder ett bekvämt, säkert och miljövänligt alternativ för de trafikförbindelser som existerar ännu idag på många håll, konstaterade Rail Balticas chefkoordinator, Baiba Rubesa.
Dessutom kommer ökad rörlighet för passagerare att förbättra mobiliteten även på arbetsmarknaden i Östersjöregionen.
Källa: Rail Baltica /Global Railway Review
