"Vår målsättning är att vi ska bygga nya stambanor i Sverige. Men vi tror inte att vår ekonomi tillåter att vi bygger klart allt samtidigt och i väldigt hög takt”. Det sade infrastrukturminister Anna Johansson på en pressträff där hon presenterade Näringsdepartementens infrastrukturproposition. Järnvägsfrågorna fick här stort utrymme liksom trafikslagets underhållsbehov.
Nu har infrastrukturminister Anna Johansson och klimatminister Isabella Lövin presenterat regeringens prioriteringar och ekonomiska ramar för transportinfrastrukturen för 2018-2029. Den ekonomiska ramen föreslås uppgå till 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder mer än nu gällande plan.I infrastrukturpropositionen Investering i framtiden- innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling föreslås de ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2018-2029 öka kraftigt. Det innebär en satsning på drift och underhåll men också på nyinvesteringar.- Den här infrastrukturpropositionen ger ekonomiska ramar för fler tåg i tid och mer gods på järnväg. Vi sätter också upp ett mål om nya stambanor för höghastighetståg. De är alla viktiga delar i en omställning av transportsystemet, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.
Särskilt fokus riktats mot näringslivets transporter. Godsets framkomlighet är en prioriterad fråga och regeringens ambition är att en större andel av de långväga godstransporterna ska gå på järnväg och via sjöfart.
- Rätt investeringar i transportinfrastruktur bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden. De ökade resurser som vi nu föreslår gör det möjligt att stärka infrastrukturen i hela landet men vi lägger även en del av pengarna på nyinvesteringar så att vi kan fortsätta vara konkurrenskraftiga, säger Anna Johansson.
Förseningarna och störningarna i tågtrafiken ska mötas med ett kraftigt förstärkt järnvägsunderhåll. Regeringen har ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder per år 2016-2018. Nu växlas arbetet upp och anslaget till drift- och underhåll av järnvägen ökar med totalt hela 47 procent perioden 2018-2029 jämfört med perioden 2014-2025.
Anna Johansson understryker att regeringen vill ha ner kostnaderna för det avhjälpande underhållet, där man åker ut på plats för att åtgärda akuta fel. - Mycket av resurserna går idag till avhjälpande underhåll. Det är ett dyrt och ineffektivt sätt arbeta på. Med rejält ökade resurser till järnvägsunderhållet är ambitionen att kunna ställa om, att genomföra mer förebyggande underhåll för att stärka kvaliteten i anläggningen och därmed få ner kostnaderna för det avhjälpande underhållet. Ett ekonomiskt bättre sätt att arbeta på, säger Anna Johansson. Infrastrukturministern tog också upp frågan om nya höghastighetsstambanor, där hon passade på att understryka att i innevarande nationella transportplan finns första delsträckan i systemet med och är så gott som helt finansierad. Det vill säga Ostlänken, järnvägen mellan Linköping och Järna, i övrigt ville hon inte ge besked om övriga sträckors byggnation. Men hon lade fram argument till varför banorna ska byggas. - Det finns väldigt många aspekter av det här. Det är dyrt, svårt och krångligt. Men när vi tittar på hur kapaciteten ser ut för järnvägssystemet i södra Sverige så är det enormt stora brister. Det finns en ökad efterfrågan på både att köra mer persontåg och att köra mer godståg, men det är i princip fullt på spåren. Det är egentligen det främsta skälet till att vi behöver göra någonting – det finns inget nollalternativ här, om vi inte säger att vi ska köra mer på väg och mindre på järnväg. Vi ser också att vi har ganska stora orter idag som inte har fungerande järnvägstrafik, jag tänker då främst på Jönköping och Borås. Vi har också ganska långa restider mellan våra tre stora städer, vilket gör att flyget kan vara ett mer attraktivt val. Jag tror att det är viktigt att knyta ihop våra tre storstäder med en modern infrastruktur - höghastighetsbanor. Utbyggnaden av banorna har också enorm stor betydelse för samhällsbygget, att kunna utöka möjligheterna till arbetspendling, att lättare kunna pendla till jobb och skola. Genom att binda ihop denna del av Sverige på ett tydligare sätt så skapar vi också helt nya förutsättningar för konkurrenskraft. Fler företag kan etablera sig, växa och få tag på rätt kompetens i ett större geografiskt område. Dessa skäl är minst lika viktiga som ändpunktstrafiken.
Bakgrund:Den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet gäller för perioden 2014–2025. Regeringen har inhämtat underlag om inriktning och ekonomiska ramar från Trafikverket. Regeringen anser att planeringsperioden även fortsättningsvis bör vara tolv år och har nu lagt fram en proposition med förslag om ekonomiska ramar och inriktning för nästa planperiod 2018–2029. Efter riksdagsbeslut fortsätter arbetet med åtgärdsplanering vilket innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i planen identifieras.
