Projektet höghastighetsjärnväg mellan Hässleholm och Lund har precis upphandlat en konsult för att göra lokaliseringsutredningen för den nya, sju mil långa höghastighetsjärnväg som ska ta människor och arbetsplatser närmare varandra och avlasta Södra stambanan.
– I lokaliseringsutredningen ska vi ta hänsyn till det vi vet om området och dess kulturmiljö. Vi har hänsynsmål och ska undvika att påverka kulturmiljön. Vi ska försöka att undvika järnvägssträckor som vi vet skulle passera genom särskilt kulturhistoriskt känsliga områden. Samtidigt så ska kulturmiljön vägas mot alla andra intressen – natur, geologi, social hållbarhet med mera. Det blir alltid en kompromiss, säger Kennet Stark, kulturmiljöspecialist på Trafikverket.
När man planerar var järnvägen ska gå utgår man alltså från det man redan vet om den kulturhistoriska miljön. Var gamla kyrkor står, var historiska gravfält ligger, var stora slag en gång ägt rum, och så vidare. Men när en järnvägssträcka väl är beslutad börjar man ju att gräva i marken.
– Människor har bott här i tretton tusen år, det är det bland det tidigaste bebodda området i landet. Det finns ingen ursprunglig natur kvar i Skåne. Allt är påverkat av människan.
När man planerar var järnvägen ska gå utgår man alltså från det man redan vet om den kulturhistoriska miljön. Var gamla kyrkor står, var historiska gravfält ligger, var stora slag en gång ägt rum, och så vidare. Men när en järnvägssträcka väl är beslutad börjar man ju att gräva i marken.
