Järnvägens utmaningar - Trafikverkets projektledare berättar

Spår som pekar mot en ökad operativ förmåga Foto: Trafikverket

I februari gjordes en första redovisning av regeringsuppdraget om ett förbättrat järnvägsunderhåll. Projektledaren Jonatan Lennartsson berättar här om hur arbetet fortgår inför nästa redovisning i slutet av juni.

2024 har för Trafikverket hittills varit ett år där utmaningarna för järnvägen avlöst varandra. Säsongen för banarbeten är sedan en tid tillbaka i gång. Nu kan järnvägsanläggningen efter en osedvanligt tuff vinter tas omhand på ett sätt som inte bara stavas snöröjning. Som vanligt är utmaningen för Trafikverket att planera arbetet så att påverkan på en ökande person- och godstrafik blir så liten som möjligt.

– Det blir lätt mycket fokus på de stora arbetena som har en framförhållning på flera år, men man får inte glömma alla de tusentals åtgärder som görs lite i det tysta – ofta på nätter och helger – för att tågen sedan ska kunna rulla till exempel en vardagsmorgon när många ska resa till jobb och skola. Det handlar om spårriktning, slipersbyten samt löpande underhåll av signalsystem och kontaktledningar som är arbeten som skapar förutsättningarna för att långt över en miljon tåg ska kunna rulla på spåren varje år berättar Jonatan Lennartsson, projektledare.

Vad kommer du lyfta vid nästa återrapportering till regeringen, ser vi att förmågan går åt rätt håll?

– Absolut, vi kommer kunna visa på tydliga och konkreta förflyttningar som innebär att vår operativa förmåga ökar. Exempel på det är det branschgemensamma samarbetet på Västra stambanan och på Malmbanan, fler inplanerade växelbyten och ett ökat innehåll i vårt löpande underhåll. Vi har också en rad pågående utvecklingsaktiviteter vi kommer presentera som exempelvis nya digitala besiktningsmetoder, drönarunderhåll och vår så kallade analysfabrik.

En fråga som du tryckte på i februari var samarbete. Vilka steg tar vi där?

– Först vill jag bara uttrycka min tacksamhet för den stora entusiasm jag möter när jag träffar kunder och leverantörer. Det råder för mig ingen tvekan om att vi gör detta tillsammans, och att vi vill åt samma håll. Min avsikt är att vi ska fortsätta på den inslagna vägen med fortlöpande dialoger i olika branschforum för att ta tillvara på kraften i att vi är många som vill samma sak - ett effektivare underhåll. Tillsammans med branschen genomför vi också gemensamma utvecklingsaktiviteter som till exempel omfattar mer förebyggande underhåll samt nya analys- och åtgärdsmetoder.

Har vi koll på anläggningen så vi vet att vi tillsammans med entreprenörerna gör rätt saker?

– När det gäller anläggningen så har vi bra koll, och med nya metoder ökar vår kunskap ständigt. Vi kan bli bättre på att använda vår kunskap om anläggningens för att få till rätt åtgärder, i rätt tid och på rätt ställe. Vad som är rätt är ofta en avvägning mellan anläggningens behov och den påverkan som våra åtgärder har på trafiken. Ibland kan tex en åtgärds påverkan på den planerade trafiken bli så stor att vi behöver vänta in en kommande planerad avstängning för att åtgärda en viss växel, plankorsning eller för att förbättra bärigheten på en utsatt sträcka.

Vad är ett avslutande medskick för det fortsatta arbetet?

– Bilden av järnvägsunderhåll och vår operativa förmåga kokar till stor del ner till vad som faktiskt blir gjort. Och vi gör mycket! I år har vi genomfört åtgärder för 4 miljarder vilket är i linje med de ramar och anvisningar vi har. Men vi har också mycket framför oss, och tack vare de utökade medlen kommer vi från och med nästa år börja se riktigt stora reinvesteringar, inte minst påbörjas bytet av den bitvis nära 100 år gamla elkraftsanläggningen mellan Alingsås och Olskroken på Västra stambanan. Så jag ser fram emot att berätta för vår uppdragsgivare om nyttan och effekterna av det vi gör, om engagemanget från branschen kring den gemensamma leveransen och om allt det som väntar inom en inte alltför avlägsen framtid, avslutar Jonatan Lennartsson.

Källa: Trafikverket